Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal av Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sin man i Alingsås och i Mösseberg, i Schweiz
och i Italien under en kamp för hälsan, konsten
och brödet, som jag annorstädes skall skildra.
Mannen stupade först. För fem och ett halvt
år sedan blev Hilma Angered änka. Nedbruten till
kropp och själ har hon på länge ej kunnat dikta.
Denna bok är hennes första sedan 1915. Således
nära tio år, ehuru redan ett kapitel syntes i första
häftet av Ord och Bild 1917 under titel
Klosterklockan. Den har väckt kännares livliga beundran.
Bilden av medeltiden sådan den tedde sig under
1200-talet i Siena eller Settignano eller någon annan
av konstnärer smyckad stad, dess klosterliv, dess
goliarder och eremiter, är så färgstark att envar
som förstår skildringens sanning även inser de
studier, som ligga bakom den.
Boken tecknar den rödblonde germanen —
Barbarens son — med den oändlighetslängtan i
hjärtat, som i konst, i kärlek, i fromhet gör »den äkta
germanen så mycket djupare fordrande på sig
själv än flertalet av söderns barn».
Boken är en helt fullförd syntes av den realism
och den fantasi, som i lika grad beteckna Hilma
Angereds egendomliga konstnärssjäl. Den är lika
enkel i sin resning som konstnärlig i
utformandet, lika djup i känslan som klar i tanken.
De som ansett Hilma Angered »slut» måste bli
häpna. Man talade ju blott om vad hon varit;
man anade ej att hon ännu var den näst Selma
Lagerlöf betydelsefullaste kvinnliga diktaren av dem
som nådde sin höjd på 1880- och 1890-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
