Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtenhet. Om han nu grämde sig över virket, som
åtgått, eller över snidarens oförtjänta kost och
friheten han åtnjutit, eller om han hoppats att genom
berömmelsen få inkomst för det arma
tiggarsamfun-det, — vem visste, vad paterns trånga panna rymde
av uppblåsta tankar?
Giovanni, som vänt tillbaka till sitt verk, log
vasst, när han iakttog att en av bilderna påminde
om priorn. Inte var likheten uppsåtlig, om den
ock vore förklarlig, men då en solstråle nu föll rätt
på och i skärningen bildade vissa dagrar och
skuggor, blev det för snidaren klart, att gestalten med
ett par snitt, ögonen tätare ihop, som på en
rovfågel, munnens linjer smalare — just så ja, skulle bli
en trogen avbild av klostrets överhuvud. Till och
med en bägare lyfte mannen högt i vädret !
Giovanni fick en odygdig lust att utföra förändringen, men
insåg påhittets orimlighet, förlorade den flyktiga
ingivelsen och fortfor att stirra på klockringens
gestalter, varandra olika som den ena människan är
den andra olik och med ett uttryck i rörelserna,
som ibland efter en tids bortovaro kommit honom
att rycka till inför sitt eget verk, som vid ett skri.
Skriet från helvetet, menade mästaren....
Hårda trumpetstötar väckte snidaren ur hans
drömmar. Han rynkade ögonbrynen — varför
skulle han egentligen gå till festen? Spänna sig
likt en slav för mästarens triumfvagn. Men om
man eljes menade, att han av pur avundsamhet
hölle sig undan? Om man trodde, att han fruktade
för att lära känna mästarens verk?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
