Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand, blev allt förunderligt säkert. Här stod icke
längre en dådlös skrymtare utan en, som gjorde
skäl för sig och var värd att leva. Hans oros
längtan hade nått sitt mål.
— Vadan då denna onödiga brådska? Han
borde stilla sin själ.
Som han stod och med frånvarande blickar
lyssnade till klockans maning, spratt han till.
Malörten! Likt ett ord skrivet i flygsanden hade
gubbens begäran utplånats ur hans minne, hur
många dagar hade väl förflutit? Han visste det
inte ens.
Med en dröjande blick på sitt verk bar han in
det och lade det på sin bädd. Därpå letade han
fram örten ur mossiga rämnor i muren, tog sin
mantel och begav sig åstad nedåt sluttningen.
Men när han trädde inom riskojans dörr, såg
han till sin bestörtning fader Paolo ligga röd och
het på bädden.
— Gud sände dig min son, flämtade denne, jag
är ganska krank vorden och ber dig om en tjänst
— nej icke för mig själv, du glömde malörten, nä
det var Guds skickelse. Jag har tillrett mig en
annan dryck, vill Gud tillfrisknar jag eller ock
kan ingen göra något därvid. — Men nätet här
tillhör en viss Anselmo Ferraro, han är fattig med
många barn, och jag vet, att han har stort behov
av nätet. Jag ber dig därför att strax bära ned det
till byn.
Giovanni sökte dölja sin häpna förvåning, sin
olust, ja, förbittring. Avbryta arbetet, åter hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>