Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gladsint och kvick. Nå en vacker karl var han,
hon yvdes hemligen över hans långa växt och
solröda hår, fast hans högtidlighet tröttade. I alla
fall var hon nu gift, och det skänkte henne
emellanåt stort nöje. Ävenledes gladdes hon att veta
Bag-gianis fula flickor sitta där och förgäves vända ut
och in på ögonen för var sven, som gick förbi.
Inte såg Giovanni heller åt andra kvinnfolk —
nå, han skulle bara vågat!
Hon gick in i kammaren och kastade sig på
sängen. Hon njöt alltid några timmars skön
slummer sedan Giovanni kommit åstad. Fetmat hade
hon, och Michele sade henne häromdagen, att hon
var vackrare än någonsin. Sådant kunde de
snacka om nu, ja.
Åter dök den tanken upp, att Giovanni kunde
vara henne otrogen, och hon skar tänder. Hon
skulle minsann klösa ur ögonen på honom! Eller
henne... den andra...
Om de bara bleve rika.
Hennes ögon granskade sömnigt de kalkvita
väggarna, ett par klumpiga stolar, sängen med
utskärningar och ett skåp av glattnött trä — förstås ett
palats mot vad hon kom från. Men hon ämnade
icke nöja sig. Först och främst ville hon ha
sådana där gröna, äggrunda rutor, som man talade
om, för gluggarna, vilka sannerligen släppte in all
vind som fanns på havet.
Giovanni var då bra lätt att dra vid näsan!
Den där kvällen, då han kom nedfarande från
krönet och ville ha pungen tillbaka, sa hon, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
