Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själv ut förbättringar i vad han sysslar med och
kan av bekanta sakförhållanden vädra sig till
obekanta. Dessutom äro ordningsförhållandena
otillfredsställande. Avskedar jag en odugling före
uppsägningstiden, pliktar jag 100 å 200 lire. Skulle
däremot vi främlingar ha en fordran —
Tysken log.
— Ja — det är fördelaktigast att icke pocka på
sin rätt. Och tiggeriet! När allt går i gill ord
ning och avlöningen har utbetalats, begära våra
italienare vid avskedstagandet — så där 20 lire i
»mancia»! (drickspengar).
Folket lever alldeles för stunden. Veta de på
morgonen att de ha bröd och ost för dagen,
tänka de ej en timme framåt. Tidigt gifta de sig:
en säng, ett bord och några kokkärl är tillräckligt,
och därtill måste mannen skaffa hela fästmöns
utstyrsel, från hemmet medför hon vanligen ej en
tråd, ej en handduk, ej ett lakan. Vad även de
mer bärgade i sin heminredning nöja sig med
är otroligt — blott det finns grannlåt nog för
gatan!
— Från vad jag nu sagt, sade ingenjören, vill
jag emellertid först i väsentlig mån undantaga
trakter av Norditalien, främst Milanoområdet.
Liksom de konsterfarna hantverkarna ni talar om
i Settignano, leva där ock simplare arbetare gott
och en ny anda råder verkligen, varför ju
klimatet ej bör få väsentligt inflytande. Därtill vill
jag anföra, att folkets eländiga kost här: till
middag t. ex. äta de ett stycke bröd, som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
