Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag på ångbåtsdäcket, nalkas den berömda
stranden är det något visst sällsamt för känslan.
Hela ön, liten och trång den som Pescatore,
ser efter översvämningarna häromdagen ut som
om den pressades ned i vattnet av det tunga
slottet med dess runda utbyggnad, en teaterruin,
och av de höga murarna. Långt bort i sjön
skvallra enstaka pilträn om den för närvarande
osynliga sandstranden.
Det är hela ön detta — så när som på en smal
landremsa i väster, förmodligen i forna tider
avstådd till »undersåtar», slottsbehoven förseende
fiskare och andra, varefter den övergått till en
schackrande mänsklighet, som redligen använt
den till sista tum. När ångbåten lägger till möts
den lossande människolasten från världens alla
hörn av ett sant tingeltang. Pianoklink och
grammofon innanför de små värdshusverandorna
bjuda till att överträffa utbjudarskriken från
vykorts- och »memoria»stånden, vilka kanta
vattenbrynet mellan uppdragna båtar ända till
slottstrappan med lilleputkanonerna. Här som på
fiskarön kan man knappt tränga sig fram mellan vattnet
och klängvinsprydda trattorior och kaféer,
full-klistrade av plakat med »Echte Mtinchenerbier
vom Fass», »Five o’clock-tearoom», »rum att
hyra» och »pensioner». För så stark är
dragningen till detta vatten och denna omgivning, att
fullt av folk betalar dyrt för att få bo här på
trånga baksidan, utan annan utsikt än över Stresa
och Baveno.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
