Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur tvännes lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fontänen. Under dem glimmade först ymnigt
blåhvitt ljus, så tog det af, blef skummare, och
de gledo in mellau skyhöga hus, där maskiner
slamrade och pressar dunkade och dödsbleka
kvinnor hängde öfver balkonger, som svartnat
af rök och dallrade af lufttrycket. De sågo
tvärtigeuom fönstren, rätt in på nöd och
hån-grin och skratt utan glädje. Trängre och hetare,
luften kväfvande tjock — här och där glimtar
af ensamma ljus.
Hvinande for arbetets gissel genom det
tätnande mörkret.
Så öfver milliousstadeus larmande, af folk
packade gator, förbi butikernas väggar af glas
med tuseu diamautgnistrande, färgade lågor, förbi
frukthaudlarnes rödgrönglimmande, doftande
bord, och kastaujestekarnes bloss och
kolumbia-försäljarnes tallösa plankor — bort från de
skrikande, rullande storgatorna till tysta,
skumma kvarter, där polisen vandrar i klunga och
lifvet icke är värdt ett öre — och så på det
fyllda tåget ut på prärien, ut på den tomma,
dunkla slätten med glödande, irrande ljus härs
och tvärs, med lysflugor blixtrande öfver fälten
— mot det eviga arbetets färglösa ensamhet.
—* Hvad i himlens namn —- gråter du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
