Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenbelätet på Wisahickon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skrämmer foglarna till flykt. Bågens pil
susar skönt likt vinden och träffar snabbt som
himlaljuset.
Sägaude detta reste äfven han sig till sin
fulla höjd. Meu i detsamma smälde ett skott,
och den gamle föll framåt mot vassen, som
böjdes för hans tyngd. Med ett utdraget,
däm-padt tjut slog Bidande Hjorten armarna 0111
honom och kastade sig med sin börda till
bottnen af kanoten, som i nästa sekund gled in i
den täta säfven och likt eu rädd ål slingrade
ett stycke upp för floden. Först nedom
skogs-brynet bortom kullen sköt den i land. Indianen
tog sin döde fader på ryggen och smög uppåt
skogen. Lutad, stark och vig som en panter
ilade han stigen fram genom blommande gräs,
men under hans sänkta panna stodo ögonen
fulla af ett hårdt ljus och näsborrarna drogos
skarpt samman för att åter hastigt vidgas.
Då han nalkades rödskinneus läger kommo
män och kvinnor till hans möte, de hade hört
eldvapnet smälla från floden, och när de
varsnade hvem Bidande Hjorten bar på sin rygg.
upphäfde kvinnorna långa, entoniga klagorop
och sleto sitt hår och männen hämtade från
barktälten sina mantlar, i hvilka de med stor
värdighet svepte sig, meu stammens medicinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
