Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och här skall man sitta — i tio år -—
kanhända mer!
— Tacka du din milde Gud, om du det far
bara.
De skrattade båda — alltsammans var så
orimligt, så aflägset.
— Jag begriper inte, att du inte kan ta det
skojigt alltihop, Mattis — jag tycker det är ett
riktigt äfventyr.
— Skojigt?! — Den mjuka munnen försökte
se ond ut — trefligt skoj — nej men kaminen,
Erik — hvad skola vi ta oss till, vi stekas ju,
förstår du dig på den?
— Icke ett dugg, tänkte Erik, men gick likväl
bort och öppnade och tillslöt på en slump alla de
besynnerliga små luckorna med den påföljd, att
kaminen brann ännu starkare.
— Den går nog snart ut, och då få vi så
kallt som i Grönland, tröstade han, och så gingo
de ned till kvällsvarden.
— Är inte fru Törnkvist frisk? — Fru Hjelm
säg sig förvånad omkring vid bordet, där de båda
flickorna sutto vid ena ändan orörliga och fientligt
stumma, och professorn hostade stilla förläget,
sedan han läst en lång bordsbön.
— M—n — joo — mamma kommer nog ned
i morgon — var så god och förse sig! . . .
Förmiddagen därpå, sedan frukosten ätits
under värdinnans fortsatta frånvaro, hade Matilda
öppnat dörren ut till gången, medan hon försökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>