Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen. Starkt bygd, ful med breda käkar var hon
smakfullt klädd i en luftig, blekgrön
räsidenkläd-ning, axelkappa med sidenfoder i samma blekgröna
ton och en enkel hvit halmhatt med ett väl
harmonierande band. Ett smäckert sidenparaply stod
hopviket mot balustraden. Hon tog det nu, gick
obesväradt utför trappan och jollrade litet åt
barnet; vände sig så om på sandgången och sade
på västerbottenska blygsamt men bestämdt:
— Frun kan lägga nyckeln bakom
kökstrappan — jag vet inte, om vi reser till Chicago på
revivaln eller inte, det beror på, hur mister
Pärs-son önskar.
Fru Hjelm svarade icke men såg efter henne
mer och mer ironiskt, tills hon varseblef professorn
höja vattenslangen och med säkert öga rikta den
på sin förbisvajande tjänarinna.
— Erik, var inte galen — ropade hon dä
häpen — är du inte för resten färdig snart?
Erik Hjelm lät skrattande strålen rasa öfver
landsvägsdammet, snuddade pojkaktigt vid kanten
af den blekgröna, upphörde sedan, stängde kranen,
rättade på sina hängslen och kom fram.
Han lade sig raklång på verandagolfvet med
händerna sammanknäpta under hufvudet, böjde
knäna uppåt och pustade, fetlagd och genomsvett
som han var.
Lilla Ruth sprang genast beställsamt efter en
kudde och stack under hans hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
