Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
osäkerhet i hjärnan — tänk om dessa människor
till .sist talade och lefde just så som människor
böra tala och lefva!
Atle — lilla Atle —
Brännande kommo tårarna.
Men de tre fruarna skramlade tystlåtna framåt
i den tomma vagnen, och de erforo alla en glädtig
lättande känsla af att vara på väg till sitt.
— Jag undrar om hon ändå inte är »dragen»,
sade fru Anderson slutligen.
— Där finns för mycket Gudsfiendligt Bertha
— för mycket. Fru Petterson lade sina grå
half-handskklädda fingrar stelt i kors. Tonen var sträng.
Fru Gustafsson teg.
Hennes man brukade säga försonande:
— Ah, hon är ett älskligt, godt barn, den
lilla fru Hjelm, Gud skall nog finna henne i sinom
tid. — Men aldrig ett ord svarade då fru Gustafsson.
I Morton var det endast lilla blyga fru
Törnkvist, som på något symöte kunde modigt höja
sin röst och utbrista:
— Jag tycker nu den frun är så söt, så jag
vill bara äta upp henne.
Men herrarne iakttogo varsam tystnad. Blott
någon gång hände, att alla blickar riktades på
en solkig sidenväst, då dess ägare, professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
