Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin fästmans, vägnar förbunden att vara förolämpad.
Hon mottog därför underrättelsen mycket nyktert
och svarade sötsurt:
— Ja det var ju godt, att Herren fick
upplysa fruns hjärta till slut.
Men Matilda nedslogs icke sä lätt utan
fortsatte till herr Malmberg. Han låg på sin soffa
och hvilade, en smula trött, sade han, men dä
nyheten framförts, rusade han upp och tog hennes
händer och såg på henne en half minut i stilla
hänförelse.
— Ack — hans ögon vändes mot höjden,
han nickade flere gånger bekräftande med hufvudet
— frun! — frun! — fruns ansikte skiner som en
ängels ansikte! Är det ej kosteligt, att Gud han
vill vara vår lelle lelle broder, platt så att vi kunna
räcka ut vår hand och taga i honom!
Kvällen därpå »bekände» Matilda Hjelm på
ett metodistiskt klassmöte. Någon liksom
förestaf-vade henne de ord hon begagnade, och hon höll
ögonen fästa på Lindes ansikte.
Pastorn satt vid ett bord och stödde hufvudet
i sin hand. Så satt han orörlig, med sänkta ögon,
tills en af bröderna steg upp och önskade syster
Hjelm välkommen.
Men när fru Anastasia Gustafsson fick höra den
stora nyheten om fru Hjelms omvändelse, gick hon
för en gång skull ifrån sina principer och sade rent ut:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
