Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
törst efter att njuta. I ett ögonblick voro de lika
förenade som människor, träffade af en plötslig
gemensam olycka. Hvad som varit föll af med ens
som en förklädnad . . .
Det ofattbara, det gränslösa hade skett.
Matilda sam någonstädes högt upp på ett rosenmoln,
hennes sinnen drucko in prakt, hennes händer
vidrörde sagolika ting . . . Inga tjänare störde henne
denna kväll, Erik hade velat hafva det så, och det
var bra, det var det bästa af allt. . . Nej . . .
badrummet med sina marmorväggar, de djupa
sängkamrarna med sitt luftiga siden, det var bäst —
alltsammans var bäst — och det var hennes. Hon
började förstå det. Hon bäfvade. . . hon var ung
. . . hon var ung.
De drucko champagne och åto läckerheter och
sägo öfverallt sina anleten förvridna återspeglas i
konstigt formade silfverpjeser. Erik gjorde piruetter
utåt golfvets bonade plankor — man behandlade sin
egendom litet öfverlägset skämtande . . . »rika
upp-komlingar»! nåja — tusan så många i alla fall, som
hade lust att ikläda sig det där lilla namnet. . .
— Erik — nu måste du berätta, jag är rädd
att mista förståndet, är inte allt till slut en dröm?
Det kom gladt, otåligt. Matilda hade glidit
ned på mattan framför parlorns halfbrunna eld.
I skenet värkade spiselns groteska
metalldrakar och figurer fantastiskt, och eldskimret fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
