Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kapuciner i sina sandaler kommer den
leriga vägen hitåt. Han bär paraply under
armen och öfver axeln tiggarpåsen, hvit och ren.
Det är i begynnelsen af vandringen, han är
mycket belåten, bördan lätt, skönt att röra sig i
fria luften. Det snusar han på, gång på gång.
När han passerar hotellens hufvudport böjer
han ödmjukt nacken och knackar sedan på
bakdörren. Kyparna löpa ut och bocka som för
en Gnädig. Så får han sin torra brödbit,
möjligen ett skadadt ägg och ett salladblad. Han
ser fullkomligt oberörd ut, det är ett
ämbets-åliggande två gånger i veckan och har
ingenting med förödmjukelse att skaffa, alldeles
motsatsen. Jag får plötsligt lust att genskjuta
honom och skyndar ned.
Det är en kraftig karl med stort skägg och
blomstrande färg, så frodig och fet, att
promenaden nog kommer att prässa fram mycken
svett.
— Schönes Wetter — litet tyska kan han
— ah!
— Hvad jag var, innan jag blef munk?
Fader Antonius tar min närgångna fråga
obe-sväradt.
— Målare, frun, — han pekade uppåt
husväggarna, begabbande i åtbörden —■
plank-strykare, ni vet, tja, det var en tid, å, besvär
lig. Ett helt år gick jag utan arbete, fanns
ingen möjlighet, vet frun — då sökte mig der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
