Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid porten — slukande hvar droska och hvar
öka med omättliga ögon och frackskörten
dallrande.
Ty Sorrento ger intryck af bara hotell,
främ-lingssnärjande bodar och droskkuskar.
O I Sorrentokuskar, enastående i edert slag,
oupphinneliga i kraft och allvar. Med hästarna
pyntade på allt upptänkligt tilldragande sätt,
hiskliga lösöron af granna tyger, fasanfjädrar
som peka åt skyn, tofsar af färgade bj’ällror lägra
de sig på torget rundt skalden, som i något
färsk marmor står och blickar bort mot sin
barndoms lockande haf, och föra där sitt berömda
väsen med klatschande och rop och inbördes
gräl, tills en stackars främling nalkas. Då
lju-der öfver hela linien något likt en hyenas tjut,
och kroppar sträcka sig akrobatmässigt ut öfver
kusksätet, öfverfallande den intet ondt anande.
Eller ock far Sorrentokusken sakta lurande rundt
i alla smala gränder och passar på offret, om
det vågar sig utom porten. Får han nej, följer
han vederbörande i hälarna så långt det i
Sorrento finnes en bit mark att trampa, utan att
fästa minsta grand till afseende vid den
olyckliges vrede, ångest eller energiska förnuftsskäl,
skriker han ut sin läxa, kanske halfsofvande,
gäspande men evigt oförtrutet. Han söker upp
den trötte på vägar och stigar, nödgar, tvingar
— en napolitan kan vika, en Sorrentokusk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
