Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askersund som huvudort i norra Vättersbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På Väderkvarnsbacken, som ligger strax norr om staden,
fanns ända till år 1820 en ståtlig domarring. Enligt en
uppgift från 1700-talet stodo stenarna »i form av nu
sittande rätt». Askersundstraktens eller Sundbo härads äldsta
kända tingsplats enligt skriftliga urkunder är Askersunds
by n:r 2, belägen strax sydväst om Väderkvarnsbacken.
År 1384 höll lagmannen i Närke Birger Ulfsson ting i
Askersunds by. Först under senare hälften av 1800-talet började
tingen hållas inne i staden. Den jord, som tilldelades
Askersund, då det erhöll stadsprivilegier, utgjordes bl. a.
av ett hemman Ullavi. Namnet Ullavi ger anledning till
en förmodan, att man här har dyrkat guden Ull. Vi
betyder helig plats, och ordet Ullavi bör uttolkas som Ulls vi.
I en artikel i Östergötlands fornminnesförenings tidskrift
söker prof. Elias Wessén bevisa, att Ull varit östgötarnas
huvudgud. Norra Vättersbygden stod redan tidigt i livlig
förbindelse med Östergötland. Stora landsvägen från
Östergötland har sedan urminnes tid gått omedelbart invid
den nuvarande staden ävensom den ovannämnda
Väderkvarnsbacken. Sundbo härad räknades f. ö. till
Östergötland ända till år 1639. Man har sålunda skäl att anta att
Ull varit en ansedd gud även i Askersund. Prof. Wessén
framhåller såsom sannolikt, att Ull dyrkats långt före
sådana storgudar som Oden och Tor. Då kristendomen
infördes i Sverige, byggdes kyrkorna vanligen på någon
av de förutvarande kultplatserna i orten, och en mängd
kyrkor i vårt land ha Oden, Tor eller Frö som
sammansättningsdel i sina namn. Men i intet fall har Ull givit
namn åt någon kyrka. Bl. a. på denna grund anser prof.
W., att offerplatserna för Ull redan lågo öde och övergivna
i Sverige, då kristendomen infördes här. Att Ull en gång
varit den förnämsta guden antydes, såsom särskilt M. Olsen
framhållit (Hedenske kultminder I, s. 187), av det sätt,
varpå han omtalas i Eddasångerna. I Grimnismal lovar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
