Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Skarpskyttekåren — ett lustigt inslag i stadslivet på 1860-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKARPSKYTTEKAREN
bemedlade rygga tillbaka för den dryga kostnaden, som
uniformeringen medför. Den passiva kåren, som 1865
räknade 74 medlemmar, utgör nu 14, och dessa ha på de sista
åren undandragit sig att inbetala den vanliga årsavgiften.
I Askersunds Tidning riktas år 1877 följande angrepp
mot föreningen:
På vad grund eller med vad rätt detta lilla kotteri, som
benämner sig Askersunds Skarpskytte-Corps, kan eller får
vid de s. k. skjutövningarna, däri oftast blott högst få
medlemmar deltaga, genom skarpskjutning avspärra farlederna
till Djupviken och Edölandet samt förhindra personer att
uppehålla sig å sina vackert belägna ägostycken omkring
de s. k. Stavahagsbergen, är en fråga, som det åligger
stadens styresmän att besvara. — Att på
söndagseftermiddagar deltaga i ett sedligt nöje, må vara tillåtet envar, men
att på en holme mitt i sjön ställa till nöjen om söndagarna,
vilka nöjen kunna kosta medmänniskor livet, torde böra
strängt förbjudas, ty en eller annan person, som aldrig haft
tillfälle att läsa Skarpskytte-Corpsens varning i Askersunds
Tidning, kan ju komma att roende passera »skottlinjen»
eller också gå vägen till Stavahagsbergen och opåtänkt få
sig en förlupen kula i kroppen. — Vill man vara uppriktig,
så bör man medgiva, att kåren undginge allt åtlöje, om
den följde goda exempel — och upplöste sig.
Ar 1878 annonseras byggnaderna på holmen till salu. En
insändare undrar, om det inte vore klokast, att staden
själv inköpte byggnaderna dels därför att staden nu, sedan
skarpskyttekåren mera existerar på papperet än i
verkligheten, förfogar över holmen och genom årligt anslag
underhåller gångarna och trädplanteringarna därstädes, dels
därför att dessa byggnader mycket väl både passa och
behövas, där de äro, dels ock slutligen därför att staden äger
utskänkningsrätten därstädes. — Byggnaderna förvärvades
också nämnda år av staden.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
