Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Landskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSKYRKAN
som en kanal, som skiljer de båda godsens sätesgårdar. I
förstone är man kanske benägen tro, att årtalet för
giftermålet är oriktigt. Men på den tiden var det mycket
vanligt, att kvinnorna ingingo äktenskap vid den åldern (se
bl. a. Anrep: »Svenska adelns ättartavlor»), och ännu 1734
års lag anger 15 år som laga giftasålder för kvinna. Före
sitt giftermål var Christina Soop anställd som hovjungfru
hos drottning Christina, som var så gott som jämnårig
med henne. Då Christina Soop efter bröllopet flyttade
till Stjernsund, var herrgårdsbyggnaden där nyuppförd av
Johan Oxenstierna. År 1646 läto makarna O. utöka
församlingens kyrka med fjorton alnar, anskaffa ny klockstapel,
tvenne »sköna» klockor, ny predikstol och altarbeklädnad
m. m. År 1661 blev kyrkan ganska svårt eldhärjad till följd
av ett blixtnedslag, och dels med anledning härav och dels
på grund av att kyrkan var för liten träffade greve
Oxenstierna och hans maka anstalter för att med egna medel
bygga en helt och hållet ny kyrka. Medan de voro
inbegripna häri, kallades greve Johan Oxenstierna den 4 maj
1664 »från denna usla världen till en evig fröjd och glädje
i himmelen», såsom kyrkoherden A. N. Eneus uttrycker sig
i en av honom författad »Underrättelse» om kyrkan. Detta
förorsakade, skriver han vidare, församlingen stor sorg,
som fruktade att kyrkobygget genom salige grevens död
skulle »studsa». Men det visade sig, att hennes nåd
grevinnan, fastän hon råkat i »en mäkta stor sorg», hellre ville
fördubbla sina bekymmer än övergiva planen på
kyrkobygget, vilken hon uppgjort tillsammans med sin man. I
kyrkan lågo ju också begravna, framhåller Eneus,
grevinnans »k. föräldrar» och »en hennes lilla syster välborna
jungfru Ingebor(g) Soop». Christina Soop lät begrava sin
man i kyrkan, sannolikt den 8 januari 1665. Att döma
av den pompösa tennsarkofag, i vilken hans stoft vilar, har
hans begravning skett med stor ståt.
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
