Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Tillbörlig begravning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bengt Persson och dottern Kerstin, som först igenfunno
honom, sade att han låg död i boden vid porten på en hud på
golvet, varpå de ock gladligen ville avlägga sin ed, om så
fordrades.
Anders Johanssons hustru Margareta och Snickare-Kerstin
inkallades också inför rätten, vilka ock strax efter han var
död tillika med kyrkoherden, efter begäran, besiktigat honom
och som sade att han låg död i boden vid porten på golvet
och hade en hud under sig. De kunde intet se något på hans
kropp, som skulle kunnat vara orsaken till hans död. Endast
syntes litet som en nagel under halsen, mera syntes intet då.
Rätten tillfrågade samtliga borgerskapet, om de hade någon
kunskap om detta ärende. Samtliga svarade: ingen av oss
vet något det ringaste besked därom, utan tvivelsutan löpa
en hop »rännekäringar» och sådant folk därmed och föra
en ärlig man illa ut; han har varit borgare här i staden ifrån
dess första begynnelse och så här hemma som på väg och
stig varit en vacker, stilla och gudfruktig man, men vart
ibland i sin sjukdom något huvudsvag, och nu, till dess han
död blev, varit illa behäftad »medh förstoppelse» uti nio
dygn. Den 20 d:o, som var i går, vid pass kl. 8 om
morgonen var borgmästare och råd där i gården och synte hans
döda kropp — såsom förut i läge med en barkad hud under
sig. På högra sidan om halsen sågs en liten blå rand, delvis
blodrösig, men på andra sidan om strupen allenast »en stens
litet» blått, som hans barn sade, att den blånaden hade han
fått av den skarpa huden han låg på.
Resolution: Rätten kunde icke i ärendet något absolut
för denna gången göra utan ville först hemställa saken till
landshövdingen och först Hans Excell:s mogna och högvisa
betänkande och utslag avvakta.
Den 27 juli uppviste Olof Persson Landshövdingens svar,
vari Excellensen först förmälte att »dhe synte Blånar och
Randen på eena sijdan Strupen» icke voro nog kraftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
