Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Tjufvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Än våra fötter och våra knytnäfvar och våra
tänder då? Jag skulle rifvit ut ögonen på dem», sade
Elisabet.
»Men då skulle tjufvarne slagit ihjäl dig», sade
Petter, »det är helt enkelt.»
»Slagit ihjäl mig», sade Elisabel, »än pappa och
mamma då! Tror du, att de skulle tillåtit tjufvarne
att föra bort mig och döda mig?»
»Tjufvarne skulle ha dödat dem ock», sade
Margreta, »och före dig till på köpet.»
»Du tror då, att de voro beväpnade?» sade Elisabet.
»Ja», sade Margreta, »och så var det kanske ett
helt dussin.»
»Ett dussin», sade Elisabet, »tror du, att tjufvar
vandra omkring dussintals som fårskockar?»
»Du gör spektakel af allting, Elisabet», sade
Margreta. »Jag slår vad om att för att stjäla tretton
åsnor behöfdes det åtminstone tolf tjufvar.»
»Det kan nog vara», sade Elisabet, »och den
trettonde på köpet, som då man köper småpastejer.»
De öfriga skrattade åt detta samtal, men Elisabets
mor sade, att Margreta troligen hade rätt i afseende
på tjufvarnes antal.
Man var snart hemma, och förvåningen blef stor,
då man såg alla återkomma till fots och mig med
fyra små barn på ryggen. Men då man berättade
om huru åsnorna försvunnit och huru jag hade
envisats att icke låta dem komma nära en hvalfbåge,
där de ville gå fram, då gjorde de hemmavarande
en mängd gissningar, den ena underligare än den
andra. Somliga sade, att åsnorna sjunkit i jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
