Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Jakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han såg honom vara död, »nu är det väl slut på
denna jakten!»
Jag närmade mig för att se efter hvilken af
hundarna som blifvit offer för Augusts otymplighet och
dumdristighet. Huru förtviflad blef jag icke, då jag
igenkände Medor, min vän, min bäste vän! Och huru
bedröfvad blef jag icke, då skogvaktaren tog Medor
och lade honom uti en af de korgar, som jag hade
på ryggen. Detta var således det villebråd, som det
blef min lott att föra hem! Min älskade Medor
dödad af en elak, otymplig och inbilsk pojke.
Vi återvände till bondgården. Gossarna sade icke
ett ord, under det skogvaktaren då och då utstötte
en halfhög svordom. Jag tröstade mig vid tanken
på de bannor och det straff, som Medors mördare
hade att vänta sig.
Då vi kommo till bondgården, funno vi där ännu
herrarna, som, då de inga hundar hade, föredragit
att hvila sig, medan de inväntade gossarna.
»Redan tillbaka?» ropade de. »Det ser minsann
ut som om de hade fällt ett stort stycke vildt nu.
Cadichon går, som om hon hade något att bära, och
den ena korgen hänger på sned, som om den
innehölle något tungt.»
De stego upp och kommo emot oss; men barnens
förlägna utseende förvånade dem.
»De se just icke mycket belåtna ut», sade Augusts
far skrattande.
»Kanske», sade Petters far, »ha de dödat en kalf
eller ett får, som de tagit för en hare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
