Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Grodan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1dagen, då jag sade dig, att en spindel kröp på din
arm?» sade Camilla.
»Det var», sade August, »emedan jag missförstod,
hvad du sade.»
»Huru kunde du missförstå det?» sade Camilla,
»det var ju mycket enkelt.»
»Jag tyckte», sade August, »att du sade: ’En
spindel går där på marken’; och jag gjorde ett litet
hopp för att komma åt att se tydligare, hvar han var.
Det var alltsammans.»
»Kan tänka!» sade Petter. »Det där är ingen
sanning, ty i detsamma som du hoppade, sade du:
’Tag bort den, Petter! jag ber dig, tag bort den!’»
»Jag menade», sade August, »’gå bort, Petter’, för
att jag skulle kunna se spindeln bättre.»
»Han narras», hviskade Margreta till Camilla.
»Ja, det är säkert», svarade Camilla på samma
sätt.
Jag hörde detta samtal, och jag begagnade mig
däraf, som ni skall få se. Barnen hade satt sig på
marken, och jag följde dem. Då jag kom nära dem,
fick jag se en liten groda, som var helt nära August,
och jag såg, att hans halföppna rockficka underlättade
mitt infall. Jag närmade mig helt tyst, tog grodan
i ena benet och stoppade in den i den lille
storskrytarens ficka. Sedan gick jag bort, så att August icke
skulle kunna gissa, att det var jag, som gifvit honom
denna angenäma present. Jag hörde icke tydligt,
hvad de sade, men jag märkte ändå, att August
fortfor att skryta och att han sade, att han icke var
rädd för något icke ens för lejon eller björnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
