- Project Runeberg -  En åsnas lefnadsöden /
124

(1912) [MARC] Author: Sophie de Ségur Translator: Anna Hamilton-Geete
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Ölänningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elaka plan närmade sig sitt utförande. På hemvägen
foro vi utmed en grop eller snarare ett djupt dike,
uti hvilket afloppsrören utmynnade, som förde bort
allt slaskvattnet från köket. Man kastade dit all
slags orenlighet, som ruttnade i diskvattnet och
åstadkom en svart och illaluktande sörja. Jag hade låtit
Henrik och Petter komma före, och då jag kom nära
gropen, gjorde jag ett hopp mot kanten och slog i
detsamma bakut, så att August föll midt i gyttjan.
Därpå stannade jag helt lugnt för att se honom
sprattla i den svarta och afskyvärda smutsen. Han
ville skrika, men det orena vattnet trängde in i hans
mun och kväfde hans röst. Det räckte ända upp
till hans öron, och han kunde icke komma till kanten.
Jag skrattade inom mig och sade för mig själf:
»Medor, du är hämnad!» Jag betänkte icke huru mycket
ondt jag kunde göra den stackars gossen, hvilken,
då han förorsakade Medors död, hade begått en
dumhet men icke en elakhet, och jag tänkte icke på att
det var jag, som var den elakaste af oss två.

Petter och Henrik, som stigit af sin häst och sin
åsna, undrade öfver att de icke sågo hvarken mig
eller August, hvarför de återvände och fingo se mig
på kanten af gropen, där jag stod och med förnöjd
min betraktade min fiende, som sprattlade i dyn.
Då de fingo se August, som var i stor fara att drunkna,
ropade de på hjälp allt hvad de förmådde. Några
arbetskarlar, som kommo dit, räckte en stake till
honom, uti hvilken han fattade tag, och därpå drogo
de upp honom, hängande vid staken.

Då han kom upp, ville ingen människa röra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:13:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asnas/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free