Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ästhetiska Betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5
måste med all god verksamhet förena både all sann och all »kön.
Men deri uttalas just vår egen öfvertygelse; och i spetsen för alla
andra bevis, att det fullkomligaste religiösa lif, änskönt aun
att söka ett sådant uttryck, föranleder den fullkomligast*
ästhe-tioka företeelse, stå Cbristus och hans Moder sjelfva. Om
vi taga Godt i betydelsen af det Ur-Goda, så måste vi
tvifvelsutan erkänna, att dess menskligt personliga motsvarighet
är ftillbordelig endast genom en verksamhet, som omfattar i sig den
goda, den sanna, den sköna verksamhetens trefald.
Medvetandet, innerligheten, klarheten, lugnet af denna deras
enslämmig-het, såsom af en stadgad och oupplöslig, är Vishet. Den kan
icke, då nomera ingen vishet kan länkas som icke är
christ-lig, beredas på annat sätt, än att Religionen öppnar för enhvar
af dessa verksamheter utsigt åt den personlige Gud, till
hvilken hon ensamt står i ett förhållande, väl icke af
omedelbar åsyn, men dock af omedelbar erfarenhet.
Philosophi-ens sak Ur sedan, att låta oss betrakta denna utsigt genom
möjligast slipade och skärpta synglas; Poesiens eller Konstens,
alt för våra ädlaste böjelsers minne och hopp sammanfatta den
i eförgängliga taflor.
Innan vi gå att särskildt tala om den egua kraft, som tUl
dylika taflors frambringande fordras, torde vara lämpligt, att
afsluta vår första betraktelse med en anmärkning, hvartill
mången gifvit oss anledning. Man synes nämligen esomoftast, an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
