Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abundantia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Accade’mia Rea’le—Accessio’nskatalog.
28
Accade’mia ReaTe. Ett av drottning
Kristina av Sverige i Rom 1674 stiftat
sällskap, vars syfte var att vinnlägga sig om
vetenskapens alla grenar och behandla
alla ämnen, som kunde vara föremål för
mänskligt vetande. Den upphörde med
drottningens död, men dess verksamhet
fortsattes av A r c a d i a.
Accelerando [attjelera’ndå] (it.).
Musikterm (förk. a c c e 1.) bet. gradvis ökad
hastighet.
Acceleratio’n [aks-] (lat. accelera’re).
Bet. påskynda. Påskyndande 1. i
vidsträckt bet. varje förändring i en kropps
hastighet. Är förändringen lika stor på
varje tidsenhet, kallas a. likformig, t. ex.
en fritt fallande kropps a. Jfr R e t a r d
a-t i o n!
Accelere’ra [aks-] (lat. accelera’re). Bet.
påskynda, öka hastigheten.
Accent [akse’nt] (lat. acce’ntus = sång
till tal, övers, av grek. prosodi’a). Bet.
betoning, tonvikt. 1. Inom musiken bet.
a. en betoning av vissa toner 1. ackord,
vilket kan ske genom starkare tryck på
tonen (dyn a’m i s k a.) 1. genom ökad
tidslängd (a g o’g i s k a.). Förutom
regelbundet återkommande a., vilka
sammanhänga med den musikaliska metriken,
beroende av taktarten, förekomma tillfälliga
a., beroende på det musikaliska
innehållet, vilka kunna utsättas av tonsättaren,
såsom sforzando 1. rinforzando (förk. sf.
1. sfz., rf. 1. rfz samt tecknen och A
samt tenuto (förk. ten.) och fermat ( )
Se Metrik, Rytm, Takt! 2. Inom
språkläran bet. a. starkare betoning
av en stavelse genom större kraft i
uttalet. I språkläran skiljes mellan
intensi-tets-a. (tryck-a. 1. exspiratorisk a.),
beroende av utandningens styrka, och
tonalitets-a. (ton-a. 1. musikalisk a.), beroende av
röstens läge på tonskalan. Av förra slaget
finnas i sv. normaluttal två arter: minskas vid
uttalande av en stavelse intensiteten
jämnt, kallas a. akut (enstavighets-a., a.
1; tecknas ’), ex.: täl, änden (av and);
avtar intensiteten till en början för att
något stegras mot slutet, kallas a. grav
(tvåstavighets-a., a. 2; tecknas ’), ex. :
tåla, ànden (av ande). I dialekter
förekommer stundom, att intensiteten efter
avtagande åter stiger till full styrka, vilket
kallas cirkumflex a. (tecknas A). —
Accenttecken, ovan nyttjade
hävdvunna beteckningar för olika a. I en del
språk användas de att utmärka
ljudvariationer (t. ex. é och è i franskan),
vokallängd o. a. — Accentu e’r a, betona.
Acce’ntus [aks-] (lat.). Inom den kat.
kyrkan prästens entoniga reciterande sång
fr. altaret. A. förekommer även i den sv.
kyrkan i t. ex. nattvardsmässan. Jfr
Concentus!
Accepte’ra [aks-] (lat. acci’pere =
mottaga). Bet. godkänna, ikläda sig
förbindelse att betala en räkning 1. en växel.
Förbindelsen sker genom att godkännaren
tecknar sitt namn å växelns framsida ev.
jämte »Accepteras». Godkännaren kallas
acceptant och en godkänd växel
a c c e p t. Jfr Växel! —
Accepta’-b e 1, godtagbar, antaglig.
Acceptkredit. En bankkredit som
lämnas genom att en bank accepterar växlar,
vilka dess kunder utställa på den. Banken
lånar kunden sitt namn, sin underskrift,
mot provision och kunden säljer denna s. k.
bankaccept hos någon annan bankfirma
eller diskontör till de särskilt gynnsamma
diskonteringsvillkor, som tillämpas på
bankaccepter. A. förekommer ofta vid
finansieringen av import- eller
exportaffärer. Jfr Bankrembours!
Accession [aksesjo’n] (lat. acce’ssio =
tillkomst). Bet. nyförvärv, tillökning,
utökande av en redan befintlig sak. Inom
juridiken bet. a. äganderättsförvärv,
varvid den, som förvärvar äganderätten till
huvudsaken, därigenom även blir ägare
till dess bisaker. I folkrätten bet. a., att
en stat ansluter sig till en mellan andra
stater ingången överenskommelse, som då
kallas accessionsfördrag.
Accessio’nskatalog (av lat. acce’ssio =
tillkomst). Förteckning över ett
biblioteks 1. arkivs bokförvärv under en viss
tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
