Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Accessit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Acetyle’n-gasverk—Acke.
32
av kalciumkarbid med vatten. A.
utvecklar mycket värme och. starkt ljus vid sin
förbränning och användes därför till
be-lysningsändamål och för åstadkommande
av höga temperaturer. A. användes även
för teknisk framställning av en hel del
organiska produkter, ss. t. ex. ättiksyra.
A c e t y 1 e n-s yrgasbläster
användes för sammansvetsning och skärning av
metaller. A. förvaras bäst i aceton uti1
stålflaskor fyllda med någon porös massa
(gasackumulatorer). —
Acetylen-svart är ett mycket fint och rent sot,
erhållet vid sönderdelning av acetylen.
Acetyle’n-gasverk. Anläggning för
framställning av acetylen för
belysningsända-mål. A. förekommer endast i liten skala
och av fyra olika konstruktioner: 1)
droppsystem (vatten droppar ned på
karbiden), 2) dyksystem (karbiden neddoppas
i vatten och uppdrages med jämna
mellanrum, varvid hastigheten regleras av
den utvecklade gasmängden), 3)
dränk-ningssystem (karbiden nedsänkes helt
enkelt i vattnet) och 4) inkastningssystem
(karbiden inkastas i små portioner i
vattnet). Se Karbidlampor!
Acetylsalicylsyra 1. a s p i r i’n. Ett
ämne som erhålles genom behandling av
sa-licylsyra med ättiksyreanhydrid. Ett
mycket viktigt och synnerligen använt
feber-och smärtstillande medel.
A’chard, Franz Karl, f. 1753, d.
1821. Tysk kemist, uppfinnare av den
vanligen använda metoden för
betsockertillverkning.
Acha’rius. 1. Erik A., f. 1757, d. 1819
Sv. läkare och botanist. Han ägnade sig
åt studiet av lavarna och hans arbeten om
denna växtgrupps systematik blevo
banbrytande. Led. av Vet.-ak. 2. Signatur för
F. V. Scholander.
Acha’rnar. Stjärna i stjärnbilden
Erida-nus 1. den himmelska floden, på södra
stjärnhimmeln.
A’chenbach, Andreas, f. 1815, d.
1910. Berömd tysk landskapsmålare och
professor vid akademien i Düsseldorf, som
övat inflytande på sv. konst under
1860-och 1870-talet.
Acheson-grafit [æ’tjison-]. Grafitmassa
för elektroder, framställd efter en metod,
uppfunnen av den amer. uppfinnaren E.
G. Acheson (f. 1856).
Achille’a. Växtsläkte (fam. Compo’sitæ).
Allmän är RöllekanfA. millefo’lium),
vilken användes som medicinalväxt.
Achilles. Se Akillevs!
Achmed Zogu. Annan stavn. för A h m e d
Z o g u.
Achmi’m 1. A k h m y m. Stad i s.
Egypten vid Nilen. Omkr. 25 000 inv.
Aehnaton. Se Amenhotep!
A. Chr. 1. a. C h r. n. Förk. för lat.
ante Chri’stum 1. a. Chr. na’tum = före
Kristi födelse.
Achre’lius 1. Acrelius, Akrelius.
Gammal sv. prästsläkt fr. österåker i
Roslagen. Stamfader: Ericus Olai
Helsi n g i u s (1500-talet). Hans barn kallade
sig1 Acrelius (av lat. a’ger = åker), fr.
vilka stamma släkterna A k r e 1 och A
c-r e 1, av vilka medlemmar adlats med
namnen A k r e 11 och af A c r e 1.
Acht-Uhr-Abendblatt [-or-a’bent-] (tysk.).
Berlintidning, tillhörande Mosseförlaget,
grundad 1848, som utkommer alla
var-dagsaftnar.
Achty’rka 1. A h t y’r k a. Stad i n. ö.
Ukraina. 27 000 inv. (1926).
Acidimetri’ (lat. a’cidum = syra och
grek. metre’in = mäta). Kvantitativ
bestämning av en syra genom
volymmätningar. Se Titrering!
Acidite’t (lat. a’cidum = syra). Förr
använd beteckning för en syras styrka.
A’cidum (lat.). Bet. syra. Förk. a c i d.
Acipe’nser. Se Störfiskar!
A’cka. Lågt stående dvärgfolk i Belg.
Kongo.
Acke, Johan Axel Gustaf, f. 1859,
d. 1924. Sv. konstnär som målat porträtt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
