Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aerometri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Ae’tius—Afganista’n.
g i s k) m y t. en s. k. svarsägen som i
mytisk form ger svar på en fråga.
Ae’tius, d. 454 e. Kr. Rom. fältherre
och statsman, som hejdade hunnernas
an-lopp mot Väst-Europa under Attila i
slaget på Katalauniska fälten 451.
Afasi’ (grek, nekande a och fa’sis =
tal). Förlust av förmågan att förstå det
talade ordet trots god hörsel (sensorisk
a. eller orddövhet) eller att meddela sig
genom tal trots normalt fungerande
röstorgan (motorisk a. eller o r d s t u
m-h e t). Likartade rubbningar finnas även av
skriv- och läsförmågan. Symtomen
uppträda vid skador inom bestämda, begränsade
områden (centra) av hjärnans bark,
belägna inom vänstra halvan av stora hjärnan
hos högerhänta personer och inom högra
hos vänsterhänta.
AffeTct (lat. affi’cere = göra intryck
på). Häftig men hastigt övergående
sinnesrörelse (ex. vrede, rädsla). — A f f e
k-t a t i o’n, tillgjordhet. — A f f e k t e’r a,
låtsa, hyckla. — A f f ekte’r ad, tillgjord.
— Affektio’n: 1. Sinnesrörelse ( =
affekt). 2. Tillgivenhet, ömhet. 3. Sjukligt
tillstånd 1. retning i ngt av kroppens
organ. —* Affekti o’n s v ä r d e, det värde
en sak har för ngn oberoende av dess
penningvärde, t. ex. som minne 1. gåva av ngn
vän 1. anförvant.
Affettuoso [-å’så] (it.). Bet. vänlig,
rörande. Musikterm för känslofullt,
uttrycksfullt föredrag.
Afficie’ra (lat. affi’cere). Bet. reta,
angripa.
Affinite’t (lat. affi’nis = gränsande till,
besläktad med). Bet. egentligen frändskap,
men användes inom kemien för att
beteckna reaktionsbenägenhet, beroende på
den föråldrade uppfattningen, att
närbesläktade ämnen helst reagera med
varandra. Jfr Attraktioni
Affirmatio’n (lat. fi’rmus = fast). Bet.
stadfästelse, bekräftelse. — A f f i r m
a-t i’v, jakande, bekräftande. — A f f i
r-m e’r a, bestyrka, bekräfta.
Affi’sch (lat. affi’gere = fästa vid).
Anslag innehållande meddelanden av olika
slag.
Affi’x (lat. affi’xus = vidfäst). Inom
språkvetenskapen term för en
ljudförbindelse, som betyder ngt endast i förening
med en annan sådan. Står affixet före
huvudordet, kallas det prefix (ex.
er-sätta, &e-ställa). Står det efter, kallas det
s u f f i x (ex. sann-ing, misstänk-sam-Tiet,
bok-en/
Affliktati’va straff (lat. affli’gere = slå
till). Sådana straff, som avse att utgöra ett
fysiskt lidande, t. ex. prygel, enkel kost.
Affärsvärlden. Veckotidning för
ekonomiska spörsmål, utg. sedan 1901.
Afganista’n. Självständigt rike i Asien
mellan Britt. Indien i s. ö., Belutsjistan i
s., Persien i v. och Ryssland i n.
Ytinnehåll: 650 000 kvkm. (ung. dubbla
Storbritannien). Nordöstra hälften är
övervägande alpland, fyllt av Hindukusjs kedjor, till
stor del på 5 000 m:s höjd, men vid
gränsen stigande till 7 750 m. I n. v. och s.
stäpp- och ökentrakter. A:s floder rinna
dels till den Transkaspiska sänkan i n.,
dels (bl. a. huvudfloden Kabul) till Indus.
Utpräglat inlandsklimat med starka
temperaturväxlingar och ringa nederbörd. Av
mineral finnas järn och koppar, men dessa
förädlas endast till husbehov. I
dalgångarna växa barr- och lövträdsskogar; i
dalgångarna mellan fjällen (främst
Kabul-dalen) och på konstbevattnade
stäppområden odlas socker, bomull, citroner,
aprikoser, tobak och dadelpalmer samt de
vanliga sädesslagen. Av tamdjur finnas får,
kameler och hästar. Huvudnäringar äro
åkerbruk och boskapsskötsel; frukt (till
Indien), ull och hudar (fårskinn) äro de
förnämsta utförselvarorna. Järnvägar
saknas, och floderna äro ej segelbara;
samfärdseln ombesörjes av karavaner.
Befolkningen utgöres av flera olika stammar, av
vilka den viktigaste är afganerna av
ariskt ursprung. Omkr. 11 milj. inv.
Religionen är islam. A. är en
konstitutionell monarki under en konung. —
A:s älsta historia är höljd i dunkel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
