Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Afrika.
76
sönderskurna av alla världsdelarnas och
har få hamnar. De viktigaste vikarna äro
Guineabukten i v. och Syrtenvikarna i n.
och den förnämsta halvön Somalihalvön
i ö.
ö a r. I Atlanten: Madeira,
Kanarieöarna, Kap Verde-öarna, Fernando Po,
Ascen-sion, S:t Helena och Tristao da Cunha. I
Indiska havet: Sokotra, Sechellerna,
Ami-ranterna, Sansibar, Comoroöarna,
Madagaskar, Mascarenerna, Nya Amsterdam,
Prins Edwards- och Kerguelen-öarna.
Karakteristiskt för Afrika är, att man
ofta finner de högsta bergen vid eller nära
kontinentens kuster. Detta gäller mindre
det från världsdelen i övrigt avskilda
At-lasområdet i n. v., med högslätter på omkr.
1 200 m höjd och toppar upp till 4 200 m
ö. h. Det övriga Afrika, den s. k.
afrikanska platån, kan delas i ett n. v. område,
omfattande bl. a. Sahara, Sudan, Guinea
och Kongobäckenet och liggande under 500
m ö. h. och ett s. ö. område omfattande
bl. a. Abessinien, de stora sjöarna och
Sydafrika och med en medelhöjd av omkr.
1 000 m samt toppar upp till 6 010 m
(Kilimandjaro). Sjöar: Tsadsjön i s.
Sahara, Rudolf-, Albert-, Albert Edward-,
Victoria-, Tanganjika-, Meru-,
Bangveolo-och Nyassasjöarna, alla i ö. Central-A.,
samt Ngami m. fl. i s. A. Floder: Nilen i
ö. A., Senegal, Niger och Kongo, alla i v.
A., Sambesi, Limpopo och Oranje, alla i
s. A.
Allm. geologisk byggnad. A:?
geologiska byggnad är ganska
ofullständigt känd. Grundstommen är
urbergsar-ter: graniter, gnejser och kristalliniska
skiffrar. På urformationen vila paleozoiska
lager i Senegambien, Marokko, mell.
Sahara, i f. d. tyska Öst-Afrika samt i s. A.
I s. A. samt i Kongo och Sudan uppträder
den s. k. karrooformationen, som tillhör
perm- och triassystemen. Juravlagringar
finnas i Algeriet och Abessinien och krita
i ö. och n. Sahara. Atlasbergen äro A:s
enda tertiära veckbergskedja, tillhörande
samma system som de europeiska Alperna
och sammanbindande Apenninerna och
Spaniens berg. Kvartära bildningar finnas
frånsett sandöknarna vid de stora
flocl-mynningarna, kring Nilens och Kongos
mell. lopp m. fl. ställen. Vulkanområden
finnas i Abessinien samt ö. om
Victoria-sjön (Kilimandjaro och Kenia).
Utmärkande för det östafrikanska höglandet är att
världsdelens högsta berg och största sjöar
här ligga samlade inom ett begränsat
område, vilket sammanhänger med dessa
trakters tektoniska ursprung; de stora
sjöarna äro delar av en stor gravsänka, som
sträcker sig fr. Röda havets nordspets till
Nyassa-sjöns sydspets. — N. och mell. A.
är fattigt på mineral. I s. A. finnas
givande koppargruvor och framför allt guld,
företrädesvis i Transvaal, samt stenkol.
90% av jordens diamanttillgångar finnas
i s. A.
Klimat. Genom sitt läge mellan 37%°
nordl. bredd och 35° sydl. bredd ligger A.
nästan helt inom den tropiska
luftcirkulationens område, kännetecknat av tropiska
sommarregn närmast ekvatorn och torra
passadvindar längre från densamma. I
enlighet härmed kan A. indelas i följande 5
klimatbälten. 1. N. vinterregnbältet längs
Medelhavet n. om 30° n. br. med torra,
varma somrar och regniga vintrar. Den
årliga medelvärmen är omkr. 4- 19°. 2.
N. regnlösa ökenbältet, Sahara, på ömse
sidor om Kräftans vändkrets fr. 30° n. br.
till omkr. 17° n. br. hör till de torraste
och hetaste trakterna på jorden och är
ytterst regnfattigt, dock icke fullkomligt
regnlöst. Dagvärmen om sommaren är här
över 4-50° i skuggan. 3. Det tropiska
regnbältet med en eller två regntider i
Ekva-torial-Afrika fr. 17° n. br. till 17° s. br. i
det inre, på ö. kusten ned till A:s
sydspets, på v. kusten till Kap Frio (19° s.
br.), består av ett nordligt och ett sydligt
område med endast en regntid, sommaren,
och en torrtid, vintern, samt mellan dessa
på ömse sidor om ekvatorn fr. 5° n. br.
till 5° s. br. ett bälte med två regntider,
vår och höst. Medelvärmen i n.
sommarregnbältet mell. 12°—16° n. br. är omkr.
4-35°, och dessa trakter höra till jordens
varmaste. 4. <8. ökenbältet, Kalahari,
Da-maraland och St. Namaland, fr. 17° s. br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
