Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agatodaimon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Aggluti’ner—Agnostici’sm.
94
ment, särskilt i blodserum, under
inverkan av agg 1 u t i n i’n e r. Dessa
påverka ofta endast ett cellslag, t. ex. en
bestämd bakterieart.
Aggluti’ner 1. agglutini’ner (lat.
agglutina’re = hopklibba). Ämnen, som
vid infektion bildas i blodserum och som
äga förmågan att a g g 1 u t in e’r a
(hopklibba) bakterierna. Se Immunitet!
Agglutine’rande språk (lat. ad = till
och glu’ten = lim). Bet. hopfogande språk.
Benämning på sådana språk, som bilda
sina ordformer genom att till ett
oföränderligt huvudord (rot) foga urspr.
självständiga ordrötter (t. ex. de kaukasiska
språken).
Aggrega’t (lat. aggrega’re = förena
med). Inom mineralogien beteckning för en
samling av med varandra hopvuxna
kristaller. — Maskinaggregat, de i en
anläggning direkt samverkande
maskinerna, betraktade som en enhet, t. ex. en
ångmaskin med ångpanna, en vattenturbin
med direktkopplad elektrisk generator.
Aggregatio’nstillstånd (lat. aggrega’re
= förena med). Namn på de olika
tillstånd, i vilka kroppar kunna förekomma.
Av gmmalt har man indelat a. i fast,
flytande och gasformigt. Astrofysikens
påvisande av att det finnes solar (se S i n u s !),
vilkas medeltäthet är 50 000 gånger större
än vattnets eller mer nödvändiggör, att
man tänker sig ett fjärde a. existera. Detta
har dock ej namngivits ännu.
Aggressi’v (lat. a’ggredi = gå emot).
Bet. angripande, påträngande, utmanande.
A’gio (it. aggio [a’ddjå] av lat.
adju’n-gere = tillägga). Den kursskillnad, oftast
uttryckt i procent, varmed börsnoteringen
överstiger ett värdepappers nominella
värde. Jfr Disagio, Guldagio,
Nominell!
Agira [adji’ra]. Stad på ö. Sicilien (prov.
Catania) med svavelgruvor. 25 000 inv.
(1924).
Agitatio’n (lat. agita’re = sätta i
rö-rpjse). Bet. bearbetning, uppvigling. —
A g i t e’r a, ivrigt arbeta för något;
uppvigla.
Agitato [addjita’tå] (it.). Musikterm
(förk. a g i t.) för lidelsefullt föredrag.
Agla’ia. Se Kariterl
Agn. 1. De fjäll som omsluta gräsens
blommor och en del arters frukter. 2. Bete
vid fiske.
Agna’ter (lat. ad = till och na’sci =
födas). Manliga 1. kvinnliga fränder med
mellanliggande släktskapsled endast
bestående av män, t. ex. far och son, farfar
och sondotter, farbror och brorson. Är ett
1. flera av dessa led kvinnor, kallas
frän-derna kognater. Jfr Tronföljd!
Agne. Sv. konung av Ynglingaätten
(400-talet e. Kr.) som enl. Snorre från ett
härnadståg i Finland som fånge hemförde
hövdingadottern Skjalf och synes ha
landstigit vid Stocksunden, d. v. s. det nuv.
Norrström i Stockholm. Efter ett
gästabud strypte Skjalf A. och seglade sedan
bort. Platsen fick namnet A g n e f i t.
Agnefit 1. Agnafit (fn. fit = sank
strand). Bet. Agnes strandäng. Enligt
sagan det älsta namnet på tockholm,
motsvarande södra delen av staden mellan
broarna. Litt.: G. Bolin: Namnet
Stockholm och Stockholms uppkomst (i Samf.
S:t Eriks årsbok 1921). B. Nerman: Det
forntida Stockholm. Jfr Agne!
Agnes 1. Agn e’t a (grek. agno’s =
kysk). En kristen rom. jungfru, som led
martyrdöden år 304. Som helgon är hon
oskuldens symbol.
Agnetorp. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 2 141 inv. (1930).
A’gni (sanskr.). I ind. mytologi eldens
gud.
AgnosticFsm (grek, nekande a och
gno’-sis = kunskap). Åskådning som förnekar
möjligheten av kunskap om det
översinnliga. Namnet är infört av den eng.
naturforskaren T. H. Huxley (1860-talet). —
A g n o’s t i k e r, anhängare av a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
