Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agnus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Agri’cola—Agön.
98
Agri’cola. I. Georg A., f. omkr. 1490,
d. 1555. Tysk läkare, de mineralogiska
och bergkemiska vetenskapernas
grundläg-gare. II. Johan n A., f. 1494, d. 1566.
Tysk teolog, först Luthers medhjälpare,
sedan hans motståndare i den s. k.
anti-nomistiska striden.
Agri’cola, Michael Olavi, f. omkr.
1508, d. 1557. Finlands reformator, biskop
i Äbo, genom sin abc-bok, katekes,
bönbok och övers, av N. T. m. m. skaparen
av det finska skriftspråket.
A’gri decuma’tes (lat.). Bet. tiondeland.
Landskap i det forna Germanien mellan
Rhen, Donau och Limes, omkr. år 100 e.
Kr. intaget av romarna. Namnet fick A.
d. av den tionde, vilken de nya
kolonisterna måste erlägga.
AgridynamBt (lat. a’ger = åker och
grek. dy’namis = kraft). Dynamitsort,
avsedd huvudsakligen för
jordbruksändamål, särskilt stubbsprängning.
Agrikultu’r (lat. a’ger = åker och
cul-tu’ra = odling). Bet. jordens bearbetning,
jordbruk. — A g r i-f y s i k, fysikens
till-lämpning på jordbruket, lantbruksfysik.
— A g r i-k e m i, kemiens tillämpning på
jordbruket, lantbrukskemi. I vårt lands
olika delar finnas agrikulturkemiska
anstalter och försöksstationer till
jordbrukets gagn.
Agrio’tes. Se Knäppare!
AgrFppa. I. M e n e n i u s A. Rom.
konsul 503 f. Kr., bekant genom den liknelse
om lemmarnas uppror mot magen,
varigenom han förmådde de strejkande
plebe-jerna att förlika sig med patricierna. II.
Marcus Vipsanius A., f. 63, d. 12
f. Kr. Rom. härförare, kejsar Augustus
vän och medregent, g. m. dennes dotter
Julia.
AgrippPna. 1. A. d. ä., f. omkr. 17 f. Kr.
d. 35 e. Kr. Dotter till M. V. Agrippa och
Augustus dotter Julia, g. m. Germanicus
och moder till kejsar Caligula. 2. A. d. y.,
f. 16 e. Kr., d. 59. Den förras dotter, kejsar
Neros moder, som påstås låtit döda sin
man och kejsar Claudius och som själv
blev mördad på Neros befallning. Hennes
födelsestad bär hennes namn. C o 1 o’n i a
A g r i p p i’n a (Köln).
Agrono’m (grek. agrono’mos = lantlig,
uppsyningsman över statens jord). Titel
på person, som genomgått sv. statens
lantbruksinstitut i Ultuna 1. Alnarp. — A
g-r o n o m i’, jordbrukslära.
Agroste’mma. Växtsläkte (fam.
Caryo-phylla’ceæ). A. githa’go (Klätt, A k
erklint) har giftiga frön och förekommer
i rågåkrar, dock vanligen ej i så stor
mängd, att fara för förgiftning
uppkommer.
Agro’stis. Växtsläkte (fam. Grami’neæ).
Flera arter äro i lundar och på fuktiga
ängar vanliga gräs, t. ex. A. spi’ca ve’nti
(Å k e r v e n) och A. stoloni’fera
(Krypven). A. capilla’ris är uppskattad som
dekorativ prydnadsväxt.
A’guascalie’ntes (bet. varma källor). 1.
Stat i mell. Mexico. 2. Huvudstad i A. 1
med varma källor i närheten, centrum för
ett viktigt jordbruksområde. 48,000 inv.
(1921).
Aguéli [age’li], Ivan Gustave
(egentl. Johan Gustav Agelii), f.
1869, d. 1917. Sv. målare, vars konst
påverkats av V. van Gogh och P. Gauguin.
Verk av A. finnas i Nationalmuseum i
Stockholm, Göteborgs museum, prins
Eugens och Thiels gallerier m. fl.
samlingar. Litt.: C. G. Laurin: Människor.
Aguilas [a’gilas]. Utförselhamn i s. ö.
Spanien (prov. Murcia) vid Medelhavet.
Omkr. 16 000 inv.
Agulhas [agu’ljas]. K a p A. (bet.
Nålsudden). Afrikas sydspets. —
Agulhas-strömmen, en varm havsström utmed
Kaplandets s. ö. och s. kust.
Agunnaryd. Socken i Kronobergs län
(Sunnerbo härad). 1 361 inv. (1930).
Agön. ö i Bottniska viken utanför
Hudiksvall med stark blänkfyr. 10 kvkm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
