Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aktinomorf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
AkvareTIfärger—Ä la daube.
124
AkvareTIfärger (lat. a’qua = vatten).
I vatten fint rivna färgstoffer tillsatta
med ett bindemedel (oftast gummi).
AkvareTlmåleri (lat. a’qua = vatten).
Målning med akvarellfärger. Utföres a.
med en enda färg i ljusare och mörkare
toner kallas den 1 a v e’r in g.
Akva’rium (lat. a’qua = vatten).
Vattenkärl med vattendjur och vattenväxter
för vetenskapligt ändamål 1. för nöjes
skull.
AkvatFnt 1. a k v a t i’n t a (lat. a’qua
ti’ncta = färgat vatten). Vattenlösning
av mörk färg avsedd för lavering. — A
k-vatintgravyr 1. tonetsning, en
etsningsmetod avsedd att med mörka
färger återge laverade målningar. —
Akva-t i n t-1 a v e r i n g, en etsningsmetod på
akvatinta-grund genom lavering med
utspädd syra.
Akvavi’t (lat. a’qua vi’tæ = livets
vatten). Kryddat brännvin, i mots. till renat.
Alkoholhalten är den högsta, som
förekommer bland de vanligaste alkoholdryckerna:
40—50 %. Förr har ordet a. använts om
alkoholstarkt destillat ur vin (motsv. nu
av konjak och eau de vie).
Akvedu’kt (lat. a’qua = vatten och
du’cere = leda). Bet. vattenledning. 1.
Latinskt namn för de stora
vattenledningar i form av öppna rännor ovan jord,
som under antiken byggdes för att förse
Rom och andra städer med vatten. 2.
Nutida namn på ett slags kanalbro 1.
järnlåda med syfte att leda ett vattendrag
över en dalsänka utan ändring av vatten
ytans vågräta höjd. (Ex.: Akvedukten vid
Håverud, Dalslands kanal.)
Akvita’nien. Romarnas namn på s. v.
Frankrike (Gallien) mellan Loire-floden
och Pyrenéerna, urspr. bebott av en
kel-tisk-iberisk befolkning men sedan
romani-serat.
Akyab. Se A k j a b!
Al. 1. Se Aln us! 2. Kem. tecken för
aluminium.
à la (fransk.). Egentl. underförstås här
ett manière de 1. mode de, på samma sätt
som, liknande. Jfr A la g r e c q u e!
Ala. 1. Socken i Gotlands län (Gotl. n.
härad). 325 inv. (1930). 2. Tingslag i
Gävleborgs län.
Ala [æ’læ]. Amer. förk. för Alabama.
Alabama [ælabaTno]. 1. Flod i s. ö. U. S.
A. (Alabama) med källor i s. delen av
Alleghany-bergen och mynning i
Mobile-floden, som utmynnar i Mexicanska viken.
Längd: 1 014 km. 2. Stat i s. ö. U. S. A.,
ung. så stor som Lappland och Härjedalen.
A. blev stat i U. S. A. 1819. över 2% mill.
inv. (1928), varav nära hälften negrer.
Huvudstad : Montgomery.
Alabamafrågan. En efter kaparefartyget
Alabama benämnd tvist mellan U. S. A.
och England under det nordamerikanska
inbördeskriget 1861—65, vilken av en
mel-lanfolklig skiljedomstol i Genève avgjordes
till U. S. A. :s förmån 1872.
Alaba’ster. Naturligt kalciumsulfat, gips.
A la bonne heure [alabånö’r] (fransk.).
Bet. egentl. i en lycklig stund; må vara,
välan, nåväl.
Ä la carte [alaka’rt] (fransk.). Bet. enl.
matsedeln. Motsats: T a b 1 e d’h ö t e.
à la daube [aladå’b] (fransk.), sv.
stavning: aladåb. En kall maträtt av
kött, fisk eller grönsaker i stelnat spad.
AKVEDUKT.
Japansk vattenledning av
bamburör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
