Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Albert Bonnier—A’lboin.
134
Albert Bonnier. Se Bonnier!
Albert Edward-sjön 1. (Albert)
Edward Ny a’n s a. Sjö i Central-Afrika,
965 m. ö. h., en av Nilens källsjöar,
upptäckt av H. M. Stanley 1876. Ytinnehåll
något mindre än Vänerns.
Albe’rti, Leon Battista, f. 1404, d.
1472. It. arkitekt, målare, konstförf. skald,
musiker, fornforskare, filosof, mekaniker,
präst och jurist. Ett av ungrenässansens
mångsidigaste snillen och en av dess mest
betydande arkitekter, vars undersökningar
bl. a. av perspektivets lagar blevo av stor
betydelse för målarkonsten.
Albe’rti. 1. Carl Christian A., f.
1814, d. 1890. Dansk jurist och politiker,
stiftare av »Den sjællandske Bondestands
Sparekasse». 2. Peter Adler A., f.
1851. Den förres son, dansk politiker och
finansman, ledare av den av fadern
grundade sparkassan, mest bekant för de
omfattande förskingringar i ovannämnda
sparkassa, för vilka han 1910 dömdes till
8 års tukthus (»Albertiskandalen»). Han
benådades sedermera år 1917.
Albertinska linjen. En gren av det
sachsiska furstehuset, härstammande fr.
A1-brekt den djärve. Jfr
Ernestin-ska linjen!
Albert-sjön 1. Albert Ny a’n s a. Sjö
i Central-Afrika strax n. om ekvatorn, ngt
mindre än Vänern, 652 m. ö. h. Dess
största tillopp äro Semliki och Victoria-Nilen,
och den avflyter genom Bahr-el-djebel,
Nilens s. källarm. A. upptäcktes av S. W.
Baker 1864.
Albe’rtus Ma’gnus, greve av Bollstädt,
f. omkr. 1200, d. 1280. Tysk filosof och
naturforskare, en av dominikanerordens
berömdaste teologer, universitetslärare
(Paris, Köln) och biskop i Regensburg (1260
—62). A. anses ha grundlagt den av
ari-stotelismen påverkade skolastiken, vilken
genom A:s lärjunge Tomas från Aquino
nådde sin höjdpunkt. A., som bl. a.
upptäckte metallen arsenik och som införde
begreppet kemisk frändskap, fick namnet
»doctor universalis» (den mångsidige
läraren).
Albe’rtus Pi’ctor 1. Alb er t M ål ar e n,
f. omkr. 1450, d. omkr. 1508. Sv. konstnär
som prytt ett stort antal kyrkor i
Uppland och Västmanland med kalkmålningar
och som utbildat många lärjungar,
verksamma i mell. och n. Sverige. A. var sin
samtids främste monumentalmålare i
Norden,
AlbP. Stad i s. Frankrike (dep. Tarn)
med en berömd gotisk domkyrka. 27 000
inv. (1921).
Albige’nser. Efter staden Albi
uppkallade starkt kyrkofientliga sekter i s.
Frankrike i slutet av 1100- och början av
1200-talet. Efter ett 20-årigt korståg, a 1 b
i-g e’n s k r i g e t, levde dessa sekter dock
kvar men utrotades i början av 1300-talet
av inkvisitionen.
Albini’sm (lat. a’lbus = vitj. Frånvaro
av det mörka färgämne, som i regeln
brukar finnas i hud, hår och ögon hos
människor och djur. Dylika individer kallas
alb i’n o s och utmärkas av vitt till
vit-gult hår, röda ögon o. d.
Albin-motor. Sv. båtmotor, tillverkad av
L. A. Larssons Gjuteri & Mek. Verkstad,
Kristinehamn.
A’lbion. 1. Det älsta redan under
antiken brukade namnet på Storbritannien,
antagligen av keltiskt ursprung, numera
brukligt endast i poetiskt 1. satiriskt språk.
2. Namn på städer i U. S. A.
Albireo. Den näst ljusaste stjärnan (^) i
Svanens stjärnbild av storleken 3.24. A.
består av två solar, bägge av röd färg.
Albi’t (lat. a’lbus = vit). Ett till
fält-spatgruppen hörande mineral.
Albo. Härad i Kristianstads län.
Alboga. Socken i Älvsborgs län (Gäsene
härad). 380 inv. (1930).
A’lboin, d. 573. Longobardisk konung. A.
erövrade Italien ända ned till Tibern år
568.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
