Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aleksejev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Aleu’ter—Alexander.
144
Snön beräknas behöva 450 år för att fr.
toppen av Jungfrau föras till jökelns
nedre ända.
Aleu’ter. Ett med väst-eskimåerna
närbesläktat folkslag, huvudsakligen boende
på Aleuterna. Deras antal anslås till omkr.
3 000.
Aleu’terna. En ögrupp på omkr. 150
öar, upptäckta av V. J. Bering 1741, de
flesta tillhörande territoriet Alaska i U.
S. A. och med flera verksamma vulkaner.
Vid A. bedrives Amerikas största säl- och
valfångst.
Alexa’nder 1. Al e’k s a n d r o s (grek.
ale’xein = hjälpa och ane’r = man,
krigare). Bet. en manlig hjälpare. Vanligt
förekommande mansnamn både i äldre och
nyare tid.
Alexander. Namn på 8 påvar. De
märkligaste äro följande. I. A. II (1061—73)
arbetade för påvedömets politiska
maktinflytande, vilket verk fullföljdes av hans
medhjälpare och efterträdare Gregorius
VII. II. A. III (1159—81). Fredrik
Barba-rossas och Henrik II:s av England
framgångsrike och triumferande motståndare,
under vilken Sverige erhöll egen
ärkebiskop i Uppsala 1164. III. A. VI (1492—
1503). På mödernet av släkten Borgi a,
ansedd som den lastbaraste av alla påvar
och kallad det kristna Roms Nero; han
ingrep ivrigt i de politiska
förvecklingarna och gynnade sin egen familj, särskilt
sonen Cesare Borgia på kyrkans
bekostnad. Han lät bränna Savonarola, som
angripit honom, och gav upphov till den
förteckning över förbjudna skrifter, som går
under namnet Index. IV. A. VII (1655
—67). Stor främjare av vetenskap, poesi
och konst. Vid sin övergång till
katolicismen antog drottning Kristina av
Sverige namnet Alexandra efter honom.
Alexander. Namn på tre medeltida
skotska konungar. A. III (1249—86) förde
strider bl. a. med norrmännen.
Alexander. Namn på 3 ryska tsarer. 1.
A. I. (1801—25). Han deltog i kampen mot
Napoleon I 1805 men slöt sedan förbund
med denne, frånryckte Sverige Finland
1808—09, blev åter Napoleons fiende 1812
och slöt s. å. förbund med Karl Johan av
Sverige och deltog i befrielsekampen mot
Napoleon. Efter Wienkongressen blev A.,
som influerats av tidens religiösa
mysticism, grundaren av den Heliga
alliansen. Under hans regeringstid började
det polska nationalmedvetandet och
frihetsbegäret vakna, vilket drev A. in på
en mer reaktionär politik. 2. A. II (1855—
81). Den förres brorson. Han gjorde
erövringar i Asien och besegrade Turkiet 1877—
78. Under en tid mottaglig för liberala
idéer verkade han för sociala reformer och
upphävde livegenskapen 1861. Han
tillmötesgick finska och till en början även
polska krav, men nedslog sedermera med
hårdhet ett polskt upprorsförsök (1863—
64). Han mördades av terrorister. 3 A. III
(1881—94). Den förres son. Hans av
slavofila idéer bestämda inrikespolitik var
ytterst reaktionär; mot icke-ryska folk och
icke-ortodoxa trosbekännare fördes en
sträng undertryckningspolitik. Under hans
tid trängde Ryssland fram i Asien. Hans
utrikespolitik var avgjort tyskfientlig och
befordrade det för den följande tiden så
betydelsefulla förbundet med Frankrike.
Alexander. Namn på regenter i vissa av
Balkanhalvöns stater. I. A. I. Prins av
Battenberg, furste av Bulgarien (1879
—86), det nybildade furstendömets förste
regent. Urspr. stödd av Ryssland måste
han på grund av ryska stämplingar avgå
och efterträddes av Ferdinand av Koburg.
II. A. I. Konung av Serbien (1889—
1903), den siste av ätten Obre’novitj. Hans
godtycke och hans äktenskap med den illa
sedda Draga Maschin framtvang en
offi-cersrevolt, varunder A. och drottningen
brutalt mördades. III. A. I. Son till Peter
I av Serbien. Serbernas,
kroaternas och slovenernas
(Jugoslaviens) konung sedan 1921,
överbefälhavare för serbiska härar i Balkankriget och
i världskriget. IV. A. I. Konung av G r e
k-land (1917—20). Han blev konung efter
faderns, Konstantins avsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
