Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alfvén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Alger— Algotssönerna.
156
gerna i blågrön-, röd- och brunalger samt
grönalger, som endast ha klorofyll.
Inbördes äro emellertid dessa grupper
mycket olika och begreppet alger har numera
ingen betydelse som beteckning för en
naturlig grupp. Med avseende på bålens
form, byggnad och storlek visa algerna
mycket stora olikheter, från
mikroskopiska, encelliga former (endast hos
blågrön-och grönalger) till stora, högt
differentierade former, där bålen utbildats i
stam-och bladliknande delar.
För människans hushållning sakna
algerna större betydelse. Vissa havsalger ha
dock förmågan att ur vattnet
uppmagasi-nera jod, varför de användas för
utvinnande av detta ämne.
Alger [alsje’]. 1. Dep. i n. Algeriet. 2.
Huvudstad i A. 1 och i Algeriet, vid Me
delhavet, en av Medelhavets stora
hamnstäder, med universitet och museer,
kolstation och starka befästningar. A. är även
en ryktbar klimatisk kurort för
bröstsjuka. 226 000 inv. (1926).
Algeriet [alsjeri’et] (fransk. Algérie).
Frankrikes största besittning i n. Afrika,
mellan Marokko i v. och Tunis i ö.
Sydgränsen till Sahara är obestämd.
Ytinnehåll: 575 000 kvkm (ngt större än
Sverige och Island tillhopa). I n.
övervägande bergland, som i s. övergår i
Saharas ökenområde. A. genomdrages i n.
av Atlasbergen, vilka här bestå av två
kedjor: i n. Tell-Atlas, i s. Sahara-Atlas,
med toppar upp till omkr. 2 300 m. ö. h.
och mellan dem högstäpper med saltträsk
(s. k. sjott). Vattendragen äro obetyd
liga, de flesta uttorkade under sommaren.
Klimatet är i n. Nord-Afrikas med varma,
torra somrar och regniga vintrar (jfr
Afrika, klimat!); i s. råder ökenklimat.
A. är rikt på mineral ss. järn och fosfat
m. fl. De viktigaste kulturväxterna äro:
oliv, vinrankor, fikonträd, sydfrukter,
tobak, bomull, dadelpalm m. fl. samt de
vanliga sädesslagen. Huvudnäringar äro
jordbruk (säd, vin, olja, bomull, tobak,
li-kon, dadlar), boskapsskötsel (hästar,
åsnor, kameler, får, getter, svin) samt fiske
(sardiner, ansjovis, tonfisk, skaldjur).
Järnvägarnas längi är 4 380 km. (1924).
Befolkningen utgöies av berber,
muham-danska araber sant européer. 6 100 000
inv. (1926) av vilka 833 000 européer. Den
infödda befolkningens religion är islam.
A. styres av en fransk generalguvernör
och är delat i två områden, ett nordligt,
best, av dep. Alger. Oran och Constantine,
vilka sända valda ombud till Frankrikes
riksdag, och ett sydligt, best, av fyra
territorier. Infödda kunna under vissa villkor
få fransk medborgarrätt. — A. erövrades
omkr. 46 f. Kr. av romarna, kom på
400-talèt e. Kr. under vandalerna och på
700-talet under araberna, varefter det blev en
av de s. k. Barbareskstaterna, vars
sjö-röverier stäcktes först genom
fransmännens erövring av staden Alger 1830,
varifrån de så småningom utsträckt sitt välde
över hela A. Huvudstad: Alger.
Algfiskar (Phyllo’pteryx). Ett släkte
Sjöhästar, som på grund av flikiga
utskott på kroppen i hög grad likna de
alger, bland vilka de leva.
Algo’a Bay [-bä]. Havsvik på Afrikas
s. ö. kust (Kaplandet).
A’lgol (arab.). Bet. demonen. Stjärna ß
i Perseus’ stjärnbild, vars ljus växlar
mellan storlekarna 2,3 och 3,5. Det har
framgått, att dessa ljusväxlingar orsakas av att
stjärnan är dubbel och att den ena solen
för varje omlopp förmörkar den andra och
tvärt om. Man har ur ljusförändringarna
kunnat påvisa, att A:s ena sol är mycket
ljussvag, och att dess yta icke är likfor
migt lysande. A. är urtypen för de s. k.
förmörkelsestjärnorna, vilkas dubbla natur
framgår endast genom fotometriska eller
spektroskopiska undersökningar.
Algo’lfärger. Viktiga och mycket äkta
organiska färgämnen för bomull, linne och
konstsiden.
Algologi’ (lat. a’lga = sjögräs och grek.
lo’gos = lära). Läran om algerna. —
Algol o’g, algforskare.
Algotssönerna. Benämning på en ansedd
och mäktig stormanssläkt fr.
Västergöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
