Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - American ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
American Sugar Refining Co.—Amerikani’sm.
228
pøni]. En av U. S. A:s största
metallproducenter (silver, koppar, bly, tenn o. s. v.
med omfattande intressen i gruvföretag i
hela världen. A. S. R:s tillgångar
bokfördes 1930 till 237 mill. doll. Dess aktier äro
ett även i Europa uppmärksammat
speku-lationspapper.
American Sugar Refining Co. [æmä’rkøn
sju’ggo rifa’jning ka’mponi]. U. S. A:s
ledande sockerfabrikstrust, som levererar
Vs av de i U. S. A. komsumerade
sockermängderna. A. S. R:s tillgångar
bokfördes 1930 till 148 mill. doll. och dess
aktiekapital var 90 mill. doll.
American Telephone & Telegraph Co.
[æmä’rkon te’lifån ænd te’ligræf [-ka’m-pøni].-] {+ka’m-
pøni].+} U. S. A:s ledande telefonkoncern,
som äger och driver Bellsystemets
telefonnät. Dess dotterbolag Western Electric Co.
tillverkar telefonapparater och hade 1930
en omsättning på 361 mill. doll. (1929 411
mill. d.). Western Electric är genom sitt
dotterbolag Electrical Research Products,
Inc., världens största producent av
ton-filmapparater. Ett annat av Western
Elec-trics dotterbolag (Teletype Corp.),
förvärvat 1930, tillverkar maskiner för
avsändande och mottagande av maskinskrivna
telegram. A. T. T:s tillgångar
(Bellsyste-met men ej Western Electrics) bokfördes
1930 till 3,16 miljarder doll. Bellsystemets
bruttoinkomster belöpte sig samma år till
1,1 miljarder och nettovinsten till 200 mill.
doll.
American Tobacco Co. [æmä’rkøn tabæ’kå
ka’mponi]. En av världens största
tobaks-koncerner, som grundats 1904 genom
sammanslagning av det gamla American
To-bacco-bolaget med Consolidated Tobacco
Co och Continental Tobacco Co. A. äger
även American Cigar Co. Bolaget
behärskar en tredjedel av cigarretthandeln i
U. S. A. Dess tillgångar bokfördes 1930
till 265 mill. doll. Aktiekapitalet var 170
mill. doll.
Amerika. Den i storlek andra, i
folkmängd tredje av världsdelarna. Sitt namn
har A. efter Amerigo Vespucci.
A:s hela ytinnehåll är, Grönland
inräknat, omkr. 42 mill. kvkm 1. mer än 4 ggr
Europas. I äldre geologiska tidsåldrar har
Nord-A. hängt samman med Asien över
Berings sund och med Europa över
Grönland och Island, liksom Syd-A. genom en
brygga möjligen varit förenat med Afrika
och över Antarktis med Australien.
Största längd i n. och s. fr. Kap Murchison
(Boothia Felix) till Kap Froward (vid
Magelhàes sund): omkr. 14 500 km 1. mer
än 9 ggr Sveriges största längd i n. och s.
Största bredd i Nord-A. i v. och ö. fr. Kap
Prince of Wales (vid Berings sund) i v. till
Kap Charles (Labrador) i ö. är 6 000 km.
samt i Syd-A. fr. Punta Parina (Peru) i v.
till Kap Branco (Brasilien) i ö. är 5 200
km 1. mer än 3 ggr Sveriges största längd.
A:s hela invånareantal: omkr. 210 mill.
— A. har upptäckts två gånger. Redan
under antiken visste man berätta om ett
land på andra sidan Atlanten, och på
400-talet e. Kr. talade kinesiska författare om
ett land, Fu-Sang, som möjligen kunnat
vara A. Den första med visshet kända
upptäckten av A. gjordes av nordbor omkr.
år 1000 e. Kr. (se Vinland!) Men dessa
upptäcktsfärder blevo bortglömda, A:s
andra upptäckt föranleddes av försöken att
under slutet av 1400-talet finna en
västlig sjöväg till Indien, då Columbus
1492 upptäckte de västindiska öarna (se
Västindien!), så benämnda i motsats
till Ostindien, emedan man först trodde
sig ha kommit till Indien. Nord-A.
koloniserades huvudsakligen av germanska folk,
engelsmän och holländare, samt av
fransmän, då däremot Syd-A., Central-A. samt
Mexico blevo spanska och portugisiska
kolonier. — A. består av tre huvuddelar:
Nord-A., Central-A. och Syd-A.
Utförligare redogörelser för dessa återfinnas
under orden Amerikas Förenta
stater, Centra 1-A merika,
Nord-Amerika och S y d-A merika.
Amerikalinjen. Se Svenska
Amerika 1 i n j e n I
AmerikanPsm. 1. Amerikanismer kallas
språkliga egendomligheter i den i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
