Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
A’ngel—Anglic.
276
A’ngel 1. Ängeln (lågt, angul = trång
havsvik). Halvö på Tysklands Östersjökust
(prov. Schleswig-Holstein) mellan
Flens-burg- och Eckernförde-vikarna. — A n g e
1-boskap, en bekant rödbrun
nötkreaturs-ras fr. A. Jfr A n g 1 e r !
Ange’lica. Växtsläkte (fam.
Vmbelli’-feræ). Hit hör den i Sverige förekommande
A. silve’stris (Ängsangelika 1.
S t r ä 11 a).
Angell [æ’ndjel], Norman.
Författarnamn för R a 1 p h Norman Angell
La ne, f. 1874. Eng. politisk förf, och
iv-rare för fredsrörelsen.
Angelsa’chser 1. anglosachser.
Gemensamt namn på de germanfolk, angler
(engler), sachsar, jutar m. fl., som på
400-och 500-talen erövrade Britannien, som
sedan fick namnet England (anglernas land).
Numera är a. ett gemensamt namn på
engelsmän och nordamerikaner.
Angelstad. Socken i Kronobergs län
(Sunnerbo härad). 1 297 inv. (1930).
A’ngelus (grek. a’n gelos = budbärare,
ängel). Katolsk bön börjande med ordet a.,
som läses tre gånger dagligen. A. bet. också
den klockringning, som uppmanar till
angelusbönen.
A’ngelus Sile’sius (egentl. J ohannes
S c h e f f 1 e r), f. 1624, d. 1677. Tysk
mystiker och psalmdiktare.
Angerboda 1. Angrboda. I nord,
mytologi en jättekvinna, vilken med Loke
hade barnen Fenresulven, M i
d-gårdsormen och Hel.
Angerdshestra. Socken i Jönköpings län
(Mo härad). 496 inv. (1930).
Angered. Socken i Älvsborgs län (Vättle
härad). 2 133 inv. (1930).
Angered-Strandberg, Hilma Krist
i-n a E., f. 1855, d. 1927. Förf, av skildringar
fr. västkusten och av svenska utvandrares
liv i U. S. A.
Ångers [ansje’]. Handelsstad och
järnvägsknut i v. Frankrike (dep. Maine-et-
Loire), med berömd katedral, påbörjad på
1100-talet. 86 000 inv. (1926).
Angiku’ni. Sjö i n. Canada, ung. så stor
som Mälaren.
Angi’na (lat. a’ngere = kväva), vanl.
förk. för angi’na tonsilla’ris. Bet. halsfluss,
inflammation av mandlarna. — A. p e’c t
o-r i s, den häftiga, anfallsvisa, ångestfyllda
hjärtsmärtan, som framförallt uppträder
vid förkalkning i hjärtats egna pulsådror,
»kranskärlen».
Angiogra’f (grek. ange’ion = blodkärl
och gra’fein = skriva). Bet. pulsmätare.
Angiospe’rmæ (grek. ange’ion = kärl och
spe’rma = frö). Den ena av de båda
huvudavdelningar, i vilka fanerogamerna
indelas. Hos a. äro fröämnena omgivna av de
sammanvuxna fruktbladen. Jfr
Gymno-s p e r m æ!
A’ngler. Forngerm. folknamn, troligen
bildat av angul = trång havsvik och i så
fall namn på den nuv. viken Schlei på
Schleswigs ö. kust, i vilken trakt anglerna
bodde. Jfr Angel, Angelsachser!
Anglesey 1. Anglesea [æ’nglsi]. ö i
Irländska sjön, ngt större än Bornholm,
utgörande ett grevsk. i England. 52 000 inv.
Anglesi’t. En förvittringsprodukt av
blyglans. Den har fått sitt namn efter en
fyndort, ön Anglesey.
Anglic [-lick]. Den officiella benämningen
på en av prof, i eng. Vid Uppsala universitet
R. E. Zachrisson utarbetad rationell
förenkling av den engelska stavningen.
Principerna för a. fastställdes definitivt på en
konferens i London juni 1930. Den i vidsträckt
mening fonetiska anglicstavningen har
tagit hänsyn till den engelska stavningens
historiska utveckling: ex.: den eng.
diftongen (ai), som vanl. skrives i -p e i samma
eller följande stavelse (tie, bite) men
därjämte stavas på närmare 20 olika sätt
(sight, sign, try, buy, eye, choir, etc.), skrives
i A. genomgående med ie (alltså tie, biet,
siet, sien, trie, bie, ie, quier), De 43
vanligaste eng. orden (t. ex. I, me, my, you, your,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
