Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anticosti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Anti’kva-stil—Antioki’a.
302
1864—1924. Den innehöll avhandlingar och
uppsatser i konsthistoria, heraldik,
arkeologi etc., och utgavs genom akademiens
sekreterare.
Anti’kva-stil (av antik). Upprättstàende
lat. tryckstil, såsom t. ex. i denna rad.
Antikvite’ter (av lat. anti’quus =
gammal). Äldre lyxsaker och husgeråd av ett
visst konstindustriellt eller historiskt
värde. Även konstföremål såsom målningar o.
dyl. räknas ofta dit. Förfalskning av
antikviteter bedrives alltmera fabriksmässigt.
Antikvitetskollegium. Ett 1667 av Karl
XI :s förmyndareregering inrättat
ämbetsverk med uppgift att tillvarataga svenska
fornminnen och fn. litteratur, 1692
ombil-dat till Antikvitetsarkivet, vars
styresman var riksantikvarien, och 1786
införlivat med Vitt., hist. o. ant. ak.
Anti-Li’banon. Bergskedja i s. v. delen
av franska mandat-staten Syrien ö. om och
parallell med Libanon; dess högsta topp är
Kasr Antar i Stora Hermon, 2 759 m
ö. h.
Antillerna 1. Västindiska öarna.
En stor grupp av öar i Atlanten mellan
Nord- och Syd-Amerika, bildande en
båg-formig gräns mellan Atlanten och
Kari-biska havet. Namnet härleder sig fr. en
sagoö, Antilla, som på medeltida kartor var
belägen mellan Lissabon och Japan. A. i
vidsträckt bemärkelse indelas i 5 grupper:
1) Bahama-öarna, 2) Stora A. (Cuba,
Jamaica, Haiti och Porto Rico), 3)
Jungfruöarna (Virgin Islands), 4) Små A.
(Lee-ward Islands 1. Öarna under vinden samt
Windward Islands 1. Öarna över vinden), 5)
De sydamer. A. utanför Venezuelas n. kust
(bl. a. Trinidad). A. utgöras av en
sönderbruten veckbergskedja med flera slocknade
men även åtskilliga ännu verksamma
vulkaner (t. ex. Mont Pelé på Martinique).
Klimatet är tropiskt, och befolkningen,
ur-spr. indianer, utgöres numera till största
delen av negrer, mulatter och kulier samt
ett mindretal européer. A. koloniserades i
samband med Amerikas upptäckt och
tillhöra nu som kolonier europeiska och
ameri
kanska stater. Se vidare de särskilda öarna
och ögrupperna!
Antilogi’ (grek, anti’ = mot och lo’gos
= förnuft). Bet. motsägelse, ngt som
strider mot förnuftet. — A n t i 1 o’g i s k,
förnuftsvidrig.
Antilo’per. Sammanfattande benämning
på en del slidhornsdjur. Flertalet
arter leva i Afrika, en del i Asien och en
enda i Europa. A. äro i allm. hjortliknande
djur och förekomma ofta i stora hjordar
på stäpperna. Se f. ö. de olika
antilop-arterna!
Antimaka’ss 1. antimak a’s s a r (grek.
anti’ = emot och makassar, ett slags olja
fr. Makassar på Celebes). Bet. egentl.
duk till skydd mot hår olja. Sytt 1. virkat
överkast på soffor o. d.
Antimilitari’sm (grek, anti’ = mot och
militarism). Benämning på rörelser, som
rikta sig mot militarism och militärt
försvar i allm.
Antimo’n. Kem. tecken Sb (lat. sti’bium).
En silvervit, kristallinisk, spröd metall,
atomvikt 121,8, spec. v. 6,7, smältpunkt
630°. A. har fått användning i legeringar:
stil metall, babbits, b r i t a n
niametall. — Antimonglansl.
spetsglans, antimontrisulfid, Sb2S3, består av
blygråa glänsande nålar och utgör den
viktigaste antimonmalmen.
Antinomi’ (grek, anti’ — mot och no’mos
= lag). Motsatsförhållandet mellan två
lika bevisliga motsatser (tes och antites).
— An t i n o m i’s m, en livsriktning som
underkänner sedelagens betydelse.
Anti’noos 1. A n t i n o u s, d. 130 e. Kr.
En skön yngling, den romerske kejsaren
Hadrianus’ älskling, som enligt folksägnen
frivilligt offrade sitt liv för att förlänga
kejsarens. A. dyrkades efter sin död som
heros eller gud, och hans bild har ofta
förevigats i den senantika konsten, vilken
framställer honom som ett ideal av vek,
ungdomlig skönhet.
AntiokPa. 1. Namn på antika städer, av
vilka A. i n. Syrien (anlagd 301 f. Kr.) är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
