Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appenzell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A’ppenzell—A prio’ri.
323
A’ppenzell. Kanton i n. ö. Schweiz med
tysktalande befolkning. Den är delad i två
halvkantoner: A.-A u s s e r-R h o d e n med
huvudstaden H e r i s a u och A.-I
nner-R h o d e n med huvudstaden Appenzell.
Apperceptio’n (lat. ad = till och
perci’-pere = märka). Inom psykologien en term,
urspr. införd av Leibniz och med skiftande
betydelse. I modern psykologi bet. a. en av
viljan bestämd uppfattningsakt. Jfr
Per-c e p t i o n!
Appiska vägen (lat. Via A’ppia). En
berömd antik romersk landsväg mellan Rom
och Brundisium (Brindisi), anlagd av
censorn Appius Claudius på 300-talet f. Kr.
Appleton [æ’pltøn]. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (Wisconsin) med ett metodistiskt
universitet. Omkr. 20 000 inv.
Appleton [æ’pltøn] William A r c
hi-b a 1 d, f. 1859. Eng. fackföreningsmän,
sedan 1907 sekreterare i den britt,
fackför-bundsfederationen.
Applice’ra (lat. applica’re = foga till).
Bet. anbringa, tillpassa, tillämpa. —
App-1 i k a t i o’n, tillämpning, anpassning.
Applå’d (lat. ad = till och pla’udere —
smälla, klappa i händerna). Bifallsyttring
medels handklappning, bruklig redan under
antiken.
Appoint [appoä’n] (fransk). Bet. tillskott.
Fyllnadsväxel 1. check, genom vilken en
skuld fullkomligt utjämnas.
Apponyi [å’pånji], Albert, f. 1846.
Greve, ungersk politiker. A. blev 1878 det
konservativa nationalpartiets ledare, har
flera gånger varit statsråd och förde som
en av landets mest uppskattade talare ofta
under habsburgstiden Ungerns talan i
Wien. A. deltog i Pariskonferensen 1920
som ungerska delegationens ledare och har
senare företrätt sitt land i folkförbundet.
Apporte’ra (lat. ad = till och porta’re
= bära). Bet. hämta, bära fram till. —
Apports [appå’r] (fransk.). Bet.
kapitalinsats i intressegemenskap (mest
aktiebolag), vilken utgöres av tillgångar av annan
natur än kontanta medel.
324
Appositio’n (lat. ad = till och po’nere
= lägga). I språkläran namn på ett slags
attribut, som står före 1. efter sitt
huvudord. A. delas i fast a. 1. epit e’t, som
utan paus ansluter sig till huvudordet och
står före detta (t. ex. kung Karl), och
lös a., som skiljes fr. huvudordet genom
en paus och sättes efter detta (t. ex.
Stockholm, Sveriges huvudstad).
Appretu’r 1. a p p r e t e’r i n g (fransk.
appréter = göra färdigt). Behandling av
en vävnad, varigenom den blir fullt färdig
och får glans och styvhet.
Approba’tur (lat.). Bet. godkännes. Lat.
beteckning för kunskapsbetyget
»Godkänd».
Ap-processen. Se D a y t o n-p r o c e
s-s e n!
Approche [aprå’sch] (fransk, approcher
= närma sig). Sick-sackgående skyttegrav,
särskilt vid belägring av fästningar.
Approxime’ra (lat. ad = till och
pro’x-imus = närmast). Bet. komma så nära
som möjligt; ungefärligen beräkna 1.
uppskatta. — Approximati o’n,
ungefärlig beräkning 1. uppskattning. Om man
t. ex. vill teckna i/a som ett decimalbråk,
så är 0,333 ... ett approximativt värde.
Appuna. Socken i Östergötlands län
(Göstrings härad). 373 inv. (1930).
Ä prendre [apra’ndr] (fransk.). Bet. att
taga, ledig, ej upptagen.
Après nous le déluge [aprä’ nu le dely’sj]
(fransk.). Bet. »efter oss syndafloden».
Uttrycket lär ha fällts av madame de
Pompa-dour till Ludvig XV.
Apriko’s. Se P r u n u s!
April. Romarnas andra, vår fjärde
månad.
A pri’ma vPsta (it.). Bet. vid första
åsynen. Termen användes, när ett musikstycke
utföres direkt efter notbladet, utan
föregående inövning.
A prio’ri (lat.) Bet. egentl. från det förra
1. föregående. En filosofisk term. I den
äldre filosofien bet. kunskap a. p. en sådan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
