Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Ar—Arabien.
328
odlad prydnadsväxt, högt skattad för sina
vackra, blå, sporrbärande blommor. Den
förekommer förvildad i gamla parker. Även
en del andra arter odlas allmänt.
Ar. 1. A. (lat. a’rea = tomt, yta). Ytmått
= 100 kvm. 2. A. (förk. av ar gon). Kem.
tecken för a r g o n.
Ara’ber. I vidsträckt bet. alla folk, som
tala arabiska; i inskränkt mening inv. i
Arabien. En gren av den semitiska
folkstammen, som fr. sitt urspr. hemland
Arabien utbrett sig över Syrien, Palestina,
Mesopotamien, Egypten, Nord-Af rika och
delar av Central-Af rika. Deras språk är
arabiskan och deras religion islam. Såsom
islams förnämsta förkämpar började de
under 600-talet e. Kr. bilda betydande riken
i Främre Asien, Nord-Afrika och Europa
(Spanien) och utvecklade en högtstående
kultur. De egentliga araberna (i Arabien)
kunna indelas ibeduiner (ahl badv), ett
nomadiserande ökenfolk i Främre Asien och
Nord-Afrika, som lever av boskapsskötsel
och röveri, samt det bofasta folket
(ahl ha’dar), som lever i oaserna och längs
kusterna av handel och jordbruk.
Arabernas hela antal torde uppgå till omkr. 4 mill.
Jfr Arabien!
Arabe’sk (av araber). Urspr. ett i den
äldre muhammedanska byggnadskonsten
använt fantastiskt linjeornament,
bestående av geometriskt stiliserade växtformer.
Numera bet. a. ett invecklat linjemönster i
allm.
. J;
Arabien. En halvö i s. Främre Asien,
över Sinaihalvön även sammanhängande
med Afrika. Dess ytinnehåll är omkr. 3
mill. kvkm (nära Vs av Europas). A. är
till sin geografiska byggnad mera
besläktat med Afrika än med Asien och är en
högslätt om 1 000—1 300 m. ö. h.,
bestående av öknar och stäpper, en av Röda havets
gravsänka i sen geologisk tid avbruten
direkt fortsättning av det n. ö. afrikanska
ökenområdet. A. är fattigt på vattendrag,
av vilka de flesta äro vattenfyllda endast
under regntiden. Utmed kusterna i v. och
s. löpa bergskedjor, vilka inrama det stora
12 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
ökenområdet i det inre och som i v. och
sydost (Omans bergland) ha höjder upp till
något mer än 3 000 m. ö. h. A. har
övervägande fastlandsklimat och är ett av jordens
hetaste länder med hastiga och betydande
värmegradsväxlingar under dygnet (t. ex.
kl. 7 e. m. + 25°, en kvart senare — 8°).
Nederbörd förekommer troligen endast i
bergstrakterna, rikast i s.; vissa delar av
A. anses som fullkomligt nederbördslösa.
A:s kust är i regel torr och ofruktbar, men
i det inre, framför allt på slätter och i
dalgångar i bergländerna, finnas yppigt
bördiga områden (bl. a. J e m e n och Ha d r
a-m a u t). Här odlas framför allt dadelpalm,
men även kaffe, gummi, bomull och vissa
sädesslag. Stäpperna ge bete åt de
nomadiserande stammarnas får, kameler och
hästar. A:s hästar äro världsberömda.
Sam-färdsmedlen utgöras främst av
kamelkaravaner; en nyanlagd järnvägslinje
(Hedjas-banan) förbinder de viktiga
vallfartsorterna Mekka och Medina med Damaskus.
Befolkningen utgöres till största delen av
araber; dess antal är omkr. 4 mill. — A.
antages vara de semitiska folkens urhem.
Under tiden före Muhammeds uppträdande
uppstodo efter varandra flera riken i A.,
men på grund av stridigheterna mellan de
olika stammarna kunde inga
statsbildningar bli varaktiga. En vändpunkt i A:s
historia inträffar, då i A. på 600-talet e.
Kr. en ny världsreligion, islam, uppstår,
vilket åstadkommer en tillfällig nationell
samling. Det är från denna tid A börjar
spela en världshistorisk roll, då araberna
som islams främsta förkämpar framtränga
i ö. ända till Central-Asien och i v. över
Nord-Afrika in i hjärtat av Europa. A:s
yttre historia sammanfaller från denna tid
med islams och kalifatets, men någon
politisk enhet har A. varken förr eller senare
bildat. Sedan kalifatet förlagts utanför A.,
förlorar detta land alltmer sin betydelse,
och då kalifatet i Bagdad år 1258 upphör,
slutar arabernas herravälde i Asien, och i
och med Ferdinand den katolskes erövring
av Granada 1492 är deras makt i Europa
krossad. I sin helhet har A. aldrig stått
under något av de vittfamnande världoväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
