Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Are ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Arezzo—Argenti’na.
358
av sina hänsynslösa smädeskrifter mot de
härskare, som han fattat agg till. Han var
en skicklig stilist och en journalistisk
begåvning men var fullständigt obekymrad
om medlen för att vinna fördelar. Han är
även känd för några realistiska komedier.
Arezzo [are’tså]. 1. Provins i mell.
Italien. 2. Stad i A. 1 med en mängd
praktbyggnader fr. medeltiden och renässansen.
58 000 inv. (1928).
Arfwedson. 1. Karl Kristofer A.,
f. 1735, d. 1826. Kommerseråd och
direktör i Västindiska kompaniet, jämte sin
kusin And. Tottie grundare av firman
Tottie & Arfwedson (1771), led. av Vet.
ak. 2. Johan August A., f. 1792, d.
1841. Den förres brorson, kemist,
Ber-zelius’ lärjunge, upptäckare av oxiden till
ett nytt grundämne, litium (1817), led.
av Vet. ak. Ett grönländskt mineral,
arfwedsoni’t, är uppkallat efter A.
Arfvidsson, U.lrica, f. 1734, d. i
början av 1800-talet. Ryktbar spåkvinna
(»Mamsell A.») i Stockholm under Gustav
III:s tid. Litt.: C. Forsstrand: Spåkvinnor
och trollkarlar. E. Wallis: Spåkvinnan
mamsell Arfvidsson (i Ord och Bild 1914).
Arfwidsson, Nils, f. 1802, d. 1880.
Tidningsman och skriftställare, mest känd för
sina översättningar, bl. a. av Ossians
sånger. Jfr Macpherson!
Argela’nder, Friedrich Wilhelm
August, f. 1799, d. 1875. Tysk
astronom, chef för observatoriet i Abo 1823,
professor i Bonn 1837. A:s förnämsta verk
är den stora st järnkatalogen Bonner
Durchmusterung (förk. BD) innehållande
ljusstyrkor för 324 198 stjärnor, därav så
gott som fullständigt stjärnorna t. o. m.
storleken 9.0 och sporadiskt ned till 11.0.
Led av Vet. ak.
Argemo’ne. Växtsläkte (fam.
Papavera’-ceæ). A. mexica’na härstammar från det
tropiska Amerika och odlas jämte andra
arter som prydnadsväxt.
Argenteuil [arsjantö’j]. Förstad till
Paris (dep. Seine-et-Oise). 32 000 inv. (1921).
Argenti’na (sp. Repu’blica Argentina),
Förbundsrepublik i Syd-Amerika, 2 980 000
kvkm (ung. 6 ggr så stor som Sverige).
Namnet bet. »landet vid Silverfloden» (lat.
arge’ntum = silver; Rio de la Plata =
Silverfloden).
Kust. A:s kust saknar större öar men
har följande större vikar: La
Plata-myn-ningen, Bahia Blanca, San Matias och San
Jorge.
Allm. geografisk byggnad. A.
kan uppdelas i fem geografiska områden:
1) Pampas (»slätterna»), det stora
slättlandet omkr. La Plata. 2) Det subtropiska
området längst i n., omfattande en stor del
av stäpp- och ökenområdet Chaco. 3)
Nordliga torrområdet. 4) Patagoniens
torrområde. 5) Anderna. Berg: Inom A. falla
Andernas högsta områden med topparna
Aconcagua (7 021 m. ö. h.), och vulkanen
Antofalla ((6 100 m. ö. h.) m. fl. Mellan de
mest i nordsydlig riktning löpande
fjällkedjorna utbreda sig högslätter på upp till
4 000 m. ö. h. (punas). Sjöar: Lago Nahuel
Huapi (740 m. ö. h.), Lago Viedma (200
m. ö. h.), Lago Argentino (208 m. ö. h.) m.
fl. i s. Anderna samt större och mindre
saltsjöar (salinas) på stäppområdena.
Floder: Paranä och Uruguay, som utgöra
gränser mellan A., Paraguay, Uruguay och
Brasilien och vilkas gemensamma mynning
kallas Rio de la Plata, samt Rio Colorado,
Rio Negro m. fl.
Allm. geologisk byggnad,
växt- och djurvärld. Se S y
d-Amerika!
Klimatet företer på grund av A:s
väldiga utsträckning i n. och s. mycket
stora växlingar, framkallade även av
landets starkt växlande höjd över havet.
Ars-medeltemperaturen växlar mellan + 23° i
n. och + 5° i s.
Näringar: I anslutning till
naturförhållandena kan A. indelas i fem
nä-ringszoner: 1) Pampas, landets
ekonomiska centrum (vete, majs, lin,
uppfödning av rasdjur). 2) Det subtropiska
området i n. (sockerrör, ris, bomull, tobak,
apelsiner. 3) Nordliga torrområdet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
