Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arriaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Arria’ga—Arsenius.
390
föreståndare för Vet. ak. Nobelinstitut för
fysikalisk kemi. A. grundläde
elektroly-tiska dissociationsteorien, varigenom en ny
uppfattning om talrika kemiska
företeelser blev möjlig. A. sysslade med ett flertal
kosmologiska problem och framhöll
ljustryckets betydelse för dessa och särskilt för
frågan om livets utbredning genom
världsrymden. A. tilldelades 1903 Nobelpriset i
kemi och var den förste svensk, som erhöll
denna utmärkelse.
Arria’ga, M a n o e 1 José de, f. 1839,
d. 1917. Portugals förste ordinarie
president (1911—15).
Arrie. Socken i Malmöhus län (Oxie
härad). 443 inv. (1930).
Arriä’rgarde (fransk, arrière-garde =
skydd bakom). Se Eftertrupp!
Arroga’ns (lat. a’ rr o g ans = förmäten,
övermodig). Bet. trots, förmätenhet,
inbilskhet. — A r r o g a’n t, trotsig, inbilsk,
pockande, dryg.
Arrondissement [-ma’n]. Franskt
förvaltningsområde, best, av kommuner och i sin
ordning utgörande del av ett departement.
Arrowrock-dammen. Se Boisé City!
Arrowrot [ærrå-] (eng. arrow = pil,
spjut). En del ur vissa tropiska och
subtropiska växters rotstockar framställda
stärkelsesorter. S. k. västindisk
arrowrot (marantastärkelse) är den i
handeln vanligaste sorten. Den erhålles
från en del arter av släktet Mara’nta,
huvudsakligen M. arundina’cca, som är
inhemsk i Västindien och Sydamerika men
odlas överallt i tropikerna. S. k. ostindisk
arrowrot erhålles ur två i Ostindien
inhemska arter av släktet Cu’rcuma (fam.
Zingibera’ceæ). Även av maniokväxten
erhålles en slags arrowrot. A. användes till
finare bakverk.
Ars (lat.). Bet. konst. A. ama’ndi 1.
A. amato’ria, konsten att älska, titel på en
lärodikt av O vid i u s. — Ars lo’nga, vi’ta
bre’vis, konsten är lång, livet kort, en sats
av H i p p o’k r a t e s. — A. poe’tica
(egentl. De a’rte poe’tica), Skaldekonsten,
14 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
en berömd »handbok» av H o r a t i u s i
diktkonsten, skriven på vers och till
största delen byggd på Aristoteles poetik. —
Jfr Artes liberales!
Arsell, Oscar Henry, f. 1872.
Justi-tiekansler sedan 1919.
Arsena’1 (arab, dar sinah = verkstad)
Tyghus 1. upplag av olika slags
krigsför-nödenheter. I Sverige förvaringsplats för
segertecken, rustningar, vapen m. m. —
Arsenalen, ett gammalt palats på nuv.
Karl XII:s torg i Stockholm, urspr. byggt
på 1600-talet och tillhörande släkten De la
Gardie, även kallat Makalös 1. D el
a-gardieska palatset. Det kom i
statens ägo vid reduktionen 1680, uppläts till
arsenal och kallades sedan A. Är 1793
inreddes det till teater och kallades
Dramatiska teatern. Huset nedbrann
1825. Efter A. har nuv. Arsenalsgatan i
Stockholm sitt namn.
Arseni’k (grek, arseniko’s = stark). Kem.
tecken As. Grundämne, stående på gränsen
mellan metaller och metalloider.
Atomvikten är 74,96. I naturen förekommer det
oftast i förening med svavel, i r e a 1 g a’r
(AS2S2), auripigment (AS2S3) och
ar-senikkis (FeAsS). A. och dess
föreningar äro starka gifter. —
Arsenik-tr ioxid (AS2O3), vanligen kallad vit
arsenik, erhålles som biprodukt vid
röstning av a.-haltiga malmer. —
Arsenikväte (AsH3) är en färglös gas, som
bildas vid inverkan av väte »in statu
nascendi» på a.-föreningar och troligen
också genom inverkan av bakterier på
dylika. — Schweinfurtgrönt,
koppararsenik, grönt färgämne, numera förbjudet.
A. påvisas vanligen med det s. k. M a r s
h-ska provet 1. oek genom b i a c
e’t-metoden, vilken är ytterst känslig. Den
dödliga dosen av arseniktrioxid är omkr.
0,02 gr. men det gasformiga arsenikvätet är
långt giftigare.
Arsenius. 1. Johan Georg A., f.
1818, d. 1903. Officer och hästmålare. 2.
Karl Georg A., f. 1855, d. 1908. Den
förres son, djurmålare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
