Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Asien.
408
Indiska öknen (Tharr), Tibet, Takla Makan
och Gobi. Berg: Mindre Asiens och
Arme-niens högländer, Kaukasus, Irans högland,
Tibets högland, begränsat av Himalaya i s.
och Kuen-lun i n., Karakorum, Hindukusj,
Pamir, Tiensjan, Altai, Jablonoj-bergen,
Främre och Bortre Indiens högländer.
Sjöar: Döda havet, Kaspiska havet,
Aral-sjön, Balkasj, Baikal och Tungtingsjön
Floder: Till Aralsjön rinna Amu-Darja och
Syr-Darja, till Indiska havet Eufrat och
Tigris, Indus, Ganges, Brahmaputra,
Ira-wadi och Salwen; till Stilla havet Mekong,
Si-kiang, Jang-tse-kiang, Hoang-ho och
Amur; till N. Ishavet Lena, Jenissej och
Ob.
K 1 i m a t. A:s klimat sammanhänger
med dess allmänna geografiska byggnad.
Man kan urskilja sju klimatområden: 1.
Det polara tundreklimatet i nordligaste A.
(den lägsta iakttagna värmegraden på
jordytan — 70° i Verchojansk i ö. Sibirien). 2.
Sibiriens tempererade klimat, i v. Sibirien
mera likt det ryska, i ö. Sibirien
kontinentalare. 3. Det ostasiatiska monsunklimatet
(sommarregn, torr vinter, havsklimat). 4.
Det indiska monsunklimatet (tropiskt
hett, starka sommarregn). Särskilt
Himalayas sydsluttningar höra till jordens
regnrikaste trakter (Cherra Punji, jordens
regnrikaste ort, har en årsnederbörd på
omkr. 12 000 mm). 5. S. v. A:s ökenklimat
(Arabien och Iran). 6. V. A:s
övergångs-klimat (Främre A., Kirgisstäppen). 7.
Central- Asiens kontinentalklimat (Tibet,
Öst-Turkestan, Mongoliet).
Växtvärld. Växtlighetsområdena
ansluta sig nära till klimatzonerna. Sålunda
karakteriseras tundreområdet av
mossbe-vuxen stäpp, n. A. av slutna barrskogar, v.
och inre A. av stäpp och öken, ö. Asien
genom en livlig växling av mindre
skogspartier med öppen, till största delen odlad
mark, s. Asien genom av skogar avbrutna
savanner och det ekvatoriala A. genom
slutna regnskogar. Särskilt monsunområdet är
en av jordens fruktbaraste trakter och
alstrar jordens yppigaste och artrikaste
växtvärld. Förutom en mängd ädla trädslag
förekomma de vanliga sädesslagen och
ris, vilket senare särskilt i ö. A. är av
ofantlig betydelse som födoämne, vidare
sockerrör, te, bomullsväxten och en mängd
kryddväxter.
Djurvärld. 1. V. Asiens djurvärld är
i allm. densamma som i Europas och
Afrikas medelhavstrakter. 2. Tundrans
djurvärld är i allm. fattig. Vanliga äro ren,
lemmel och fjällräv, en del vatten- och
rovfåglar samt en oerhörd myckenhet av mygg.
3. Det sibiriska skogsområdet har stor
rikedom på pälsdjur och en mängd olika
högre däggdjur, ss. björn, varg, lo, räv, älg,
vildren, sobel, mård, hermelin, ekorre, hare,
bäver och utter. 4. Central-Asiens
djurvärld är i allm. fattig på arter. Vanliga
äro jak, åsna, antilop och gasell,
tvåpuck-lig kamel, vildsvin samt en mängd gnagare
och vattenfåglar. 5. Monsunområdet äger
en utomordentligt rik djurvärld, särskilt
beträffande fåglar och insekter. Alla slags
däggdjur förekomma (utom kloak- och
pungdjur), ss. apor, tiger, elefant, buffel
m. fl.
Befolkning. A:s befolkning uppgår
till mer än hälften av hela jordens och kan
i grova drag indelas på följande sätt: 1.
Den »vita» rasen, bestående av
indoeuro-péer (bl. a. hinduer, iranska folk,
armenier, kaukasier) och semiter (araber, judar
m. fl.). 2. Den »gula» rasen, bestående av
malajer, indokineser och mongoler. 3.
Negritos, särskilt på Filippinerna. 4.
Indo-australier (bl. a. veddafolken på Ceylon).
5. Dravidafolken i Främre Indien. 6
Pale-asiater (primitiva folk i n. Sibirien och på
Kamtjatka). 7. Ainofolket i Japan. A. har
en befolkning på omkr. 1 007 mill. inv.
(1928).
Näringar. Huvuddelen av A:s
inhemska befolkning lever av jordbruk, som
är huvudnäring i de tätast befolkade
områdena, i Indien, Kina och på Sunda-öarna.
Viktiga utförselvaror äro bomull, råsilke,
ris, majs, kaffe, te, socker, tobak och
allehanda kryddor. I det inre av A. samt i
Sibirien är boskapsskötsel huvudnäring
jämte jakt (pälsdjur) och fiske. Industrien
är ännu outvecklad på de områden, som ej
nåtts av det europeiska kulturinflytandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
