Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asocial ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
AsociaT—Aspira’nt.
418
vid Seine, huvudort för parisarnas
segel-och roddsportliv. 53 000 inv. (1926).
AsociaT (grek, nekande a och
social)-Bet. osamhällelig; saknande
medborgaranda.
Asoka. Se A s j o k a!
à son aise [asånä’s] (fransk.). Bet. till sin
belåtenhet. — Vara à son aise,
befinna sig väl, trivas.
Asov [asåTf]. Stad i s. Ryssland, vid
floden Don, ej långt från dess mynning i
Asovska sjön. 17 500 inv. (1926).
Aso’vska sjön. En vik av Svarta havet
ö. om halvön Krim i s. Ryssland, ung. 7 ggr
så stor som Vänern. Dess djup överstiger
icke 15 m, dess största tillopp äro Don och
Kuban. A. är mycket rik på fisk, och dess
salthalt är omkr. 1%.
A. S. P. Förk. för Allmänna
svenska prästföreningen.
Asp. 1. A. (Po’pulus tre’mula). Träd
(fam. ßalica’ceæ), som i Sverige allmänt
förekommer över hela landet; i fjällen ända
upp i björkregionen. Virket har stor
användning vid tändsticksfabrikationen;
dessutom begagnas det för tillverkning av
slipmassa 2 A. (A’spius a’spius). En
karp-fisk, som i Sverige förekommer i Dalälven,
Emån samt i Vänerns och Mälarens
vattenområden.
Asp, Per Olof von, f. 1745, d. 1808.
Diplomat och förf., stiftare av det s. k.
Bysantinska resestipendiet
(1803), som utdelas vart tredje år växelvis
av Uppsala universitet (2 ggr) och
Vetenskapsakademien (1 gång).
Aspa’ragus. Växtsläkte (fam. Lilia’ceæ).
Det utmärkes bl. a. därav, att bladen äro
förkrympta; i stället ha smala grenar
övertagit deras funktion. A. officina’lis
(Sparris) odlas för de unga, köttiga skottens
skull. Som krukväxter odlas flera A.-arter,
t. ex. A. ßpre’ngeri från s. Afrika.
Aspa’sia, 400-talet f. Kr. En ryktbar
grek, kvinna, prisad för sin skönhet och
begåvning, Perikles förtrogna och
älskarinna.
Aspeboda. Socken i Kopparbergs län
(Falu n. tingslag). 899 inv. (1930).
Aspegrén, I v ar I s i do r, f. 1875.
Grundare av den skånska bryggerikoncernen
a.b. Skånebryggeriet, Hälsingborg, och dess
verkst. dir. sedan 1916.
Aspe’kt (lat. aspe’ctus = anblick, åsyn).
Bet. utsikt: synpunkt, synvinkel.
Aspeland (fsv. Asboa land = åsboarnas
land). Härad i Kalmar län.
Aspenäs. 1. Villastad och herrgård vid
sjön Aspen och hållpl. Aspedalen på
Västra Stambanan, nära Göteborg (Älvsborgs
län). 2. A. 1. Aspnäs, se A s p n ä s!
AspergiTlus. Svampsläkte, (ordningen
Ascomyce’tes), som ger upphov till mögel
och angriper fuktiga, organiska, särskilt
vegetabiliska ämnen, som de överdraga med
sitt mycelium. De fortplantas vanl. genom
knoppceller 1. konidier, som avsnöras
pärl-bandslikt från myceliegrenarna. Några
arter kunna även förorsaka sjukdomar hos
både människor och djur.
Aspern. Fordom en by nära Wien, sedan
1905 införlivad med staden, bekant genom
slaget vid A. och det närbelägna Essling
mellan Napoleon I och österrikarna 1809.
AspidPstra. Växtsläkte (fam. Lilia’ceæ).
Synnerligen vanlig som krukväxt är den
från Japan härstammande A. ela’tior. Den
har stora, brett lansettliknande blad, som
skjuta upp från en tjock och grenig
jordstam. Hos en varietet äro de vitrandade
Blommorna äro kortskaftade. brunaktiga
och oansenliga.
Aspi’dium. Ormbunkssläkte (fam.
Poly-podia’ceæ. Endast två arter, vilka bägge
äro sällsynta, finnas i Sverige. Bladen äro
fjälliga, övervintrande.
Aspira’nt (lat. aspira’re = eftersträva).
Person, som söker en tjänst 1. som
tjänstgör i ett ämbetsverk 1. en kår i avsikt att
därstädes erhålla befordran och fastare
anställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
