Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atomistik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
AtomistPk.
450
sätt förklaras, framför allt spektrum för
väte, vars atom består av en kärna och en
elektron. De svårigheter, som uppstodo vid
de mera komplicerat uppbyggda
grundämnena ledde 1925—26 till uppställandet av
en ny atomteori av tysken Heisenberg
och österrikaren Schrödinger. Till
själva sin grundtanke kan denna teori i
viss mån jämföras med relativitetsteorien,
i det att man uppger varje försök att
direkt åskådliggöra de atomära processerna
och gör teorien fri från varje sådan
storhet, som icke är tillgänglig för den
direkta iakttagelsen. Analogien med
solsystemen är således numera övergiven.
Heisenberg har med utgångspunkt från de
iakttagbara storheterna grundat en
kvanta-mekanik, som också ibland benämnes för
matrixkalkyl efter de matematiska
symboler, matriser, som komma till
användning. Schrödinger och fransmannen L.
de Broglie ha med utgångspunkt från
nämnda mekanik utvecklat den s. k. v å
g-mekaniken, enligt vilken med varje
materiell partikel ett svängningsförlopp är
förbundet, enligt av vågmekaniken
närmare angivna lagar. — Atomvikt, det tal,
som uttrycker en atoms vikt i förhållande
till vätet som sättes = 1, eller (numera)
till syret, som sättes = 16 (då vätets
a.-vikt blir 1.008. Man trodde länge, att alla
atomvikter, om de kunde noggrant
bestämmas, skulle visa sig vara jämna multip’er
av vätet, d. v. s. hava heltalsvärden. Så är
emellertid icke fallet, utan bl. a. Astons
undersökningar ha visat att det finnes
kemiskt identiska ämnen med olika atomvikt,
s. k. isotoper, och olika grundämnen
med samma atomvikt. Det för ett
grundämne karakteristiska är kärnladdningen
eller grundämnets ordningsnummer. -—
Atomvolym, ett ämnes atomvikt
dividerad med dess spec. vikt, eller volymen
av en gramatom uttryckt i
kubikcentimeter. — Atomvärde 1. valens är det
tal, som angiver hur många väteatomer,
som en viss atom förmår att binda eller
ersätta. •—- Atomvärme, ett ämnes
atomvikt multiplicerad med dess specifika
värme. För de flesta ämnen är atomvärmet
nära 6,4 (D u 1 o n g-P e t i t s lag). Litt.:
G. Starck: Materiens struktur. The
Svedberg: Materien.
Atomviktstabell (år 193 1).
Aluminium (Al) 26.97
Antimon (Sb) 121.76
Argon (Ar) 39.94
Arsenik (As) 74.93
Barium (Ba) 137.36
Beryllium (Be) 9.02
Bly (Pb) 207.21
Bor (B) 10.82
Brom (Br) 79.916
Cesium (Cs) 132.81
Cassiopeium (Cp) 175.0
Cerium (Ce) 140.13
Dysprosium (Dy) 162.46
Emanation (Em) 222
Erbium (Er) 167.64
Europium (Eu) 152.0
Fluor (F) 19.00
Fosfor (P) 31.02
Gadolinium (Gd) 157.3
Gallium (Ga) 69.72
Germanium (Ge) 72.60
Guld (Au) 197.2
Hafnium (Hf) 178.6
Helium (He) 4.002
Holmium (Ho) 163.5
Indium (In) 114.8
Iridium (Ir) 193.1
Jod (J) 126.93
Järn (Fe) 55.84
Kadmium (Cd) 112.41
Kalcium (Ca) 40.07
Kalium (K) 39.104
Kisel (Si) 28.06
Klor (Cl) 35.457
Kobolt (Co) 58.94
Kol (C) 12.000
Koppar (Cu) 63.57
Krom (Cr) 52.01
Krypton (Kr) 82.9
Kvicksilver (Hg) 200.61
Kväve (N) 14.008
Lantan (La) 138.90
Litium (Li) 6.940
Lutetium (Lu) 175.0
Magnesium (Mg) 24.32
Mangan (Mn) 54.93
Molybden (Mo) 96.0
Natrium (Na) 22.997
Neodym (Nd) 144.27
Neon (Ne) 20.18
Nickel (Ni) 58.69
Niobium (Nb) 93.5
Niton (Nt) 222
Osmium (Os) 190.9
Palladium (Pd) 106.7
Platina (Pt) 195.23
Polonium (Po) 210.0
Praseodym (Pr) 140.92
Radium (Ra) 225.97
Renium(Re) 188.7
Rhodium (Rh) 102.9
Rubidium (Rb) 85.4 5
Ruthenium (Ru) 101.7
Samarium (Sm) 150.43
Scandium (Sc) 45.10
Selen (Se) 79.2
Silver (Ag) 107.880
Strontium (Sr) 87.63
Svavel (S) 32.06
Syre (O) 16.000
Tallium (TI) 204.39
Tantal (Ta) 181.36
Tellur (Te) 127.5
Tenn (Sn) 118.70
Terbium (Tb) 159.2
Torium (Th) 232.12
Titan (Ti) 47.90
Tulium (Tu) 169.4
Uran (U) 238.14
Vanadium (V) 50.95
Vismut (Bi) 209.00
Wolfram (W) 184.0
Väte (H) 1.0078
Xenon (X) 130.2
Ytterbium (Yb) 173.5
Yttrium (Y) 88.93
Zink (Zn) 65.38
Zirkonium (Zr) 91.22
AtomistPk 1. a t o m i’s m. Filosofisk upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
