Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augerum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Augerum—August II.
462
Augerum. Socken i Blekinge län (östra
härad). 6 154 inv. (1930).
Augias. Se Avgeias!
Augier [åsjie’], Guill aume Victor
É m i 1 e, f. 1820, d. 1889. Fransk
dramatiker. Hans dramer fullborda den klassiska
komediens omvandling till modernt drama
och behandla med djärvhet och kraft
sociala och moraliska problem.
Augi’t (grek, auge’ = glans). Mineral av
växlande sammansättning: kalcium,
aluminium och järnsilikater. A. ingår bl. a. i
diabas och basalt.
Augmentatio’n (lat. augme’ntum =
tillökning). Bet. förstoring av ett 1. flera
musikaliska motiv genom förlängning av
notvärdet.
A’ugsburg. Stad i Tyskland i s. v. Bayern
vid floden Lech, 490 m. ö. h., viktig
järnvägsknut och en av medelpunkterna för
Tysklands vävnadsindustri
(bomullsindustri). A. har som minnen av sin glanstid
under 1400- och 1500-talen flera märkliga
byggnader ss. domkyrkan (invigd 1006),
Fuggerska huset (1512—13), rådhuset (1616
—20) m. fl. samt bibliotek, museer och
flera skolor. A. grundlädes år 12 f. Kr. av
kejsar Augustus (Augu’sta Vindelico’rum),
var 1276—1806 en fri riksstad och har
spelat en betydande roll i reformationens
historia. 165 500 inv. (1925).
A’ugsburger Postzeitung [— [-på’st-tsajtong].-] {+på’st-
tsajtong].+} De sydtyska katolikernas
förnämsta tidning, grundad 1687 och
utkommande 6 dagar i veckan.
Augsburgska bekännelsen (lat. Confe’ssio
augusta’na) 1. Augustana. Den
evangelisk-lutherska kyrkans första och
viktigaste bekännelseskrift, formulerad m. anl.
av protestanternas anspråk på samma
rättsliga skydd inom Tyska riket som
katolikerna. Den är i huvudsak förf, av
Me-lanchton, framlades på riksdagen i
Augs-burg 1530 och fastställdes genom
religions-freden i Augsburg 1555 och Westfaliska
freden 1648 som den protestantiska
kyrkans statsrättsliga grundval. A. innehåller
28 artiklar, och dess allm. syfte är att
hävda, att den evangeliska uppfattningen av
kristendomen icke är någon sektbildning
utan överensstämmande »med den heliga
skrift och med den allmänneliga kristna
församlingen, så ock med den romerska
kyrkan, så vitt man känner henne av de
gamla författarna». Den sv. kyrkan antog
A. b. på Uppsala möte 1593. —
Augsburgska bekännelsens
försvar, den evangelisk-lutherska kyrkans
andra bekännelseskrift, tillkommen m. anl.
av katolikernas på riksdagen i Augsburg
framlagda och mot Augustana riktade
vederläggningsskrift. Den har karaktären av
ett polemiskt genmäle, är förf, av
Melanch-ton, utkom 1531 och antogs 1532 av
protestanterna som en riktig och giltig
tolkning av Augustana.
Augu’r (lat. a’vis = fågel). Bet.
teeken-tydare, spåman. Augu’rer kallades i det
antika Rom statsämbetsmän, som av vissa
tecken, särskilt fåglars flykt och läten,
utrönte gudarnas vilja beträffande
statshand-lingar. Sådana teckentydningar kallas
au s p i’cier (lat. auspi’cium =
fågel-skådning), vilket ord även bet. själva
tecknen 1. förebuden. Därav uttrycken »goda
a.», »dåliga a.».
August. Förk. av det lat. augu’stus, som
bet. upphöjd, majestätisk, urpsr. en titel,
som den romerska senaten gav Octavius
(Octavianus), Julius Cæsars adoptivson,
d. v. s. kejsar Augustus, och som sedan
åtföljde kejsarvärdigheten. Augusta är
dess kvinnliga motsvarighet. Jfr
Augusta, C æ s a r!
August I, f. 1526, d. 1586. Kurfurste av
Sachsen 1553—1586. A. var en ypperlig
re-gent, under vilken Sachsens näringsliv och
handel uppblomstrade. I de dåvarande
reli-gionsstriderna tog han de ortodoxa
lutheranernas parti; religionsfreden i Augsburg
1555 var till stor del en följd av hans
inflytande.
August II, f. 1670, d. 1733. Konung av
Polen 1697—1704 samt 1709—1733,
kurfurste av Sachsen 1694—1733 (under namn
av Fredrik August I). Från svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
