Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustinus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Augusti’nus—Aulard.
466
ningar, vilkas stadgar ansluta sig till ngn
av de klosterregler, som tillskrivas
kyrkofadern Augustinus. Fr. augustin-kloster ha
utgått flera berömda påvar, helgon och
teologer, bl. a. Martin Luther.
Augusti’nus, A u r e’l i u s, f. 354, d. 430.
Den västerländska kristna kyrkans
märkligaste kyrkofader. Efter ett utsvävande
ungdomsliv kom A. i beröring med
mani-keismen, blev sedan lärare i retorik i
Milano, där han fördjupade sig i nyplatonisk
filosofi och lärde känna biskop Ambrosius
samt blev kristen. A. verkade sedan som
biskop i Hippo i n. Afrika. Han har
utövat ett högst betydande och för hela
medeltidens teologi grundläggande
författarskap, vars anda även djupt påverkat
protestantismen. Hans mest betydande verk är
De civitate Dei (Om Gudsriket), ett
histo-riefilosofiskt arbete av avgörande betydelse
för det praktiska ordnandet av
förhållandet mellan stat och kyrka under
medeltiden. Ett av världslitteraturens mest
beundrade verk är hans Confessiones
(Självbekännelser), tre ggr övers, till svenska,
senast av N. Söderblom (urval) och S.
Lidman.
Augu’stus. Roms förste kejsare (27 f. Kr.
—14 e. Kr.), vars egentliga namn var
Gajus Julius Cæsar Octavius
(Octavianus), Julius Cæsars dotter- och
adoptivson (om namnet A:s bet. se
August!). Sedan A. efter mordet på
Cæsar fr. Illyrien återvänt till Rom för att
göra sina rättigheter gällande som den
mördades huvudarvinge, kom han i strid med
Antonius. Efter Antonius död
bekläddes A. med högsta makten och blev under
den republikanska statsformens skenbara
fortvaro rikets envåldshärskare. A:s
kraftiga styrelse blev efter de många krigen i
det stora hela en fredens tid för det
romerska riket, som han skänkte yttre
trygghet och inre lugn. Under A:s tid levde
skalderna Horatius, Ovidius och Vergilius
samt historieskrivaren Livius.
Auka-Tor 1. Å k a-T o r. Namn på den
fornnordiske stridsguden Tor.
Aukrust, Olav, f. 1883. Norsk
lyriker, förf, av bl. a. samlingarna
Himmel-varden (1916) och Hamar i hellom (1925).
Auktio’n (lat. auge’re = öka). En a:s
syfte är att sälja en vara till den
högstbjudande 1. t. ex. få ett arbete utfört av den
minstbjudande. A. kan vara 1)
offentlig (allmän, öppen), vid vilken
allmänheten får deltaga i bjudandet, eller 2)
enskild (privat, sluten), där blott
vissa personer äga att avge bud. A. kan
också vara 1) tvungen (exekutiv),
då försäljning lagligen äger rum oberoende
av samtycke av ägaren till det som skall
säljas, eller 2) frivillig i alla andra
fall. — Auktioner förekomma i
världshandeln som normalt försäljningssätt av vissa
stapelartiklar, t. ex. de stora
ullauktionerna i London, Antwerpen, Sydney och
åtskilliga andra platser i Australien och på
Nya Zealand, Nederländska
Handelskompaniets stora kaffeauktioner varje månad
(omväxlande i Amsterdam och Rotterdam),
te-auktionerna i London o. s. v.
A’uktor (lat.). Bet. sagesman, författare.
-— Au k t o r i s e’r a, befullmäktiga,
bemyndiga.
Auktorite’t (lat. aucto’ritas =
anseende, inflytande). 1. Lagbunden makt och
myndighet inom ett rättssamhälle. 2.
Stats-lig ämbetsmyndighet 1. ämbetsman. 3. Det
anseende 1. den bevisningskraft man
tillmäter en viss allm. aktad person 1. en
skrift. — A u k t o r i t e’t s t r o, blind,
kritiklös tillit till någons uppgifter 1.
åsikter. — Auktoritat i’v, med
auktoritet, sakkunnig.
A’ula (lat.). Under antiken förgård
1. förnämt hus, palats; numera samlings- 1.
festsal.
Aulard [åla’r], F r angois Victor
A 1 p h o n s e, f. 1849, d. 1928. Fransk
historiker, vilken ägnade franska
revolutionen ett ingående studium. Han
grundade tidskriften La révolution frangaise, som
publicerar urkunder och historiska
uppsatser rörande denna epok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
