Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Auvergne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Avdunstning—Ave’sta.
486
Avdunstning. Utveckling av ànga fr.
ytan av en fast kropp 1. vätska, varvid
värme förbrukas (»bindes»).
A’ve (lat.). Bet. var hälsad, goddag,
farväl. Romarnas vanliga hälsningsuttr. —
Ave Maria, begynnelseorden i en vanlig
katolsk bön, den s. k. änglahälsningen
(Luk. 1 kap. 28 och 42 v.). — Ave c r u x
spes u’n i c a, (lat.). Bet. var hälsat kors,
vårt enda hopp. Uttrycket är hämtat ur
den kat. kyrkans långfredagsliturgi och
förekommer bl. a. som inskription på
August Strindbergs gravkors.
Avec [avä’ck] (fransk.). Bet. med. För k.
av du café avec le petit verre = kaffe
med ett litet glas (konjak 1. likör).
A’ve Cæsar, moritu’ri te salu’tant (lat.).
Bet. hell dig, Cæsar, de till döden invigda
hälsa dig. De rom. gladiatorernas
hälsnings-rop till kejsaren, då de tågade in på
arenan vid gladiatorspelen.
Avel. Med a. i inskränkt bet. 1.
rationell a. menas numera vanligen en på den
moderna ärftlighetsläran grundad metod
att förbättra våra husdj ursraser, så att
vissa hos dem värdefulla egenskaper i
möjligaste grad utvecklas. —
Avelscent-r u m,*en kreatursbesättning, av staten
godkänd som bestående av rasrena avelsdjur.
— Avelsdjur, de individer av en
hus-djursras, som äga de värdefulla
egenskaper, man önskar hos rasen ifråga, och som
därför uttagas till fortplantning. —
Avelsförening, en sammanslutning
av husdjursuppfödare med syfte att genom
rationell avel förädla en viss husdjursras.
Avellaneda [aveljane’da]. Hastigt
växande fabriksstad i ö. Argentina (prov. Buenos
Aires). 140 000 inv. (1929).
Avelli’no. 1. Provins i s. Italien. 2.
Fabriksstad i A. 1. 29 600 inv. (1928).
Ave’na. Se Havre!
Avena’rius, Richard, f. 1843, d. 1896.
Tysk-schweiz. filosof, professor i Zürich,
vars allm. filosofiska ståndpunkt kan
betecknas som en den rena erfarenhetens
filosofi, ett slags positivism, som han själv
kallar em p i r i o k r i t i c i’s m. Enl. A. är
erfarenheten det enda, som efter
uteslutning av alla subjektiva tillbehör kvarstår
som det objektivt givna.
Avenbok (Carpi/nus be’tulus). Litet träd
(fam. Betula’ceæ) med blad som mycket
påminna om almens. A. förekommer vild i
Central- och Väst-Europa (även i södra
Sverige). Virket är mycket hårt och tungt
och användes för vissa snickeriarbeten.
Aventi’nus 1. Aventinska kullen.
En av Roms »sju» kullar på ö.
Tiberstran-den. Jfr Rom!
Aveny" (fransk, avenir = komma fram
till). Bet. väg, trädplanterad gata.
Avere’scu, Alexander, f. 1859.
Rumänsk general och statsman. A. blev
krigsminister 1907 och kuvade det då utbrutna
bondeupproret. Han var 1913
generalstabs-chef i kriget mot Bulgarien och deltog som
armékårsbefälhavare i världskriget. I mars
1918 kallades han att bilda regering och
ledde fredsförhandlingarna med
centralmakterna. A:s ministär avgick 1921, men
efter Bratianuregimens fall 1926 kom A.
åter till makten. Efter fåfänga försök att
under konung Ferdinands sjukdom uppnå
enighet med nationella bondepartiet i
tron-följdsfrågan avgick A. 1927.
Ave’rroes 1. Ibn Ruschd, f. 1126, d.
1198. Arab, läkare och filosof, särskilt
Aristoteles-kännare. A:s betydelse består
däri, att han gjort Aristoteles bekant för
den medeltida spekulationen; hans tolkning
av dennes skrifter ha utövat ett avgörande
inflytande på hela det medeltida tänkandet.
Ave’rs (lat. adve’rsus = åtvänd). Bet.
framsida, bildsidan av mynt och medaljer.
Ave’rsa. Stad i s. Italien (prov. Caserta),
antikens Atella (jfr Atellaner!). 24 000
inv.
Aversio’n (lat. ave’rsus = bortvänd
från). Bet. avsky, motvilja.
Avertisseme’nt (fransk.). Bet. kungörelse,
anmälan.
A’ves (lat. a’vis = fågel). Se Fåglar!
Ave’sta. Mazdaismens heliga urkund,
skriven på s. k. avestiska, ett språk tillhö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
