Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Backa—Bacon.
508
Bet. i överförd bemärkelse antingen
matlag (backlag) pà ett fartyg eller mindre
upphöjt däck, d. v. s. i allm. den del av
det övre fartygsdäcket, som ligger för om
främsta masten.
Backa. Socken i Göteborgs och Bohus
län (V. Hisings härad). 2 903 inv. (1930).
Backa-Hosjö AB., Sparreholm. B. äges
av Finansaktiebolaget, Svenska
Handelsbankens dotterbolag. B. driver sågverk,
hyvlerier och tegelbruk. Ärstillverkning
c:a 8 000 standards trävaror och 21/s mill.
st. tegelvaror. Aktiekapital 4V2 mill. kr.
Backamo. Bohusläns regementes gamla
övningsplats (fr. 1720 till 1913), belägen i
Grinneröds socken i Bohuslän i närheten av
Ljungskile. Regementet är numera förlagt
i Uddevalla.
Backana’1 (lat. bacchana’lia). Bet urspr.
en fest, som under antiken firades till
vinguden Bakkos’ (Dionysos’) ära och urartade
till vilda utsvävningar. Numera bet. ordet
bullrande dryckesgille. Jfr Backant!
Backa’nt 1. b a c k a n t i’n n a. En
kvinna i Bakkos’ (Dionysos’) följe,
bakkospräs-tinna.
Backar. Ställbara delar, varmed ett
ar-betsstycke fasthålles under arbetet. Vid
gängning kallas de skärande delarna
gängbackar.
Backaryd. Socken i Blekinge län
(Medelstads härad). 2 249 inv. (1930).
Backer, Harriet, f. 1845. Norsk
målarinna och konstpedagog, vars genre- och
interiörbilder präglas av säker och
stäm-ningsrik ljusbehandling.
Backer-Gröndahl, Agathe Ursula,
f. 1847, d. 1907. Norsk pianist och
ton-sättarinna, vilken utgivit lyriskt betonade
sånger och pianostycken. Led. av Mus.
ak.
Backfisch (tysk. Backfisch, holl.
bak-visch = en liten stekfisk). Skämtsam och
ironisk benämning på en flicka i
brytnings-åldern med ett kokett och lillgammalt
uppträdande.
Ba’ckhaus, Wilhelm, f. 1884.
Framstående tysk pianist, verksam i London,
vilken ett flertal ggr även gästat Sverige.
Backlund. I. 1. Johan Oskar B., f.
1848, d. 1916. Svensk-rysk astronom, chef
för Pulkova-observatoriet 1895—1916. B.
har utfört omfattande undersökningar över
den Backlund-Enckeska kometens
komplicerade rörelseförhållanden. Led. av Vet.
ak. 2. Helge G ö t r i k B., f. 1878. Den
förres son, geolog, forskningsresande,
professor i Åbo 1918—24, i Uppsala sedan
1924. II. Sven Gustaf Mauritz B.,
f. 1889. Tidningsman och socialistisk
skriftställare.
Backman. 1. Gaston Victor B., f.
1883. Läkare, sedan 1925 prosektor i
anatomi vid Karolinska institutet i
Stockholm. 2. E u g è n e L o u i s B., f. 1883. Den
förres tvillingbror, professor i farmakologi
i Uppsala sedan 1925. 3. Charles
Pierre B, f. 1892. Tidningsman,
huvudredaktör för Sydsvenska Dagbladet sedan
1931.
Backs River [— ri’vvo] el. G r e a t F i s h
River [grejt fisj —] (Stora F i s k f 1
o-d e n). Flod i n. Canada, avlopp till Lake
Beechey, med mynning i N. Ishavet (Elliot
Bay). Längd: 975 km.
Backsippa. Se Pulsatill a!
Backstugusittare. Person som bebor
stuga å annans mark utan att vara torpare
1. statare.
Backsyra. Se Rum ex!
Backsöta. Se Astragalus!
Ba’ckus. Se Dionysos!
Bacon [bejkn]. I. Roger B., f. omkr.
1214, d. 1294. Eng. naturvetenskapsman,
filosof och språkforskare. Han gjorde
viktiga rön inom naturvetenskapen
(förstoringsglaset och luftpumpen m. m.),
förutsade användningen av flygmaskiner och
med mekanisk kraft drivna fordon, anslöt
sig i huvudsak till Aristoteles filosofi och
hävdade den empiriska induktiva
metodens betydelse, varigenom han blev en
föregångare till den nyare eng. empirismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
