Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Bakslag—Bakte’rier.
520
karbonat). Priset är vanl. alltför
högt i förhållande till
beståndsdelarnas. B. har intet
näringsvärde utan tjänar endast till att
uppluckra degen vid gräddningen,
därigenom att det utvecklar
kolsyra.
Bakslag. 1. Inom zoologien och
botaniken detsamma som a t
a-v i s m. 2. Inom fysiken
beteckning på återströmning av
elektricitet fr. högt belägna föremål,
laddade genom influens fr.
åskmoln.
BAKTERIER.
Bakst. Leon N i k o 1 a j
e-vitj, f. 1866, d. 1925. Rysk
målare, mest ryktbar som förnyare
inom teaterutstyrselns område.
Bakte’rier (grek, bakte’rion = liten
stav). B. tillhöra de allra enklast byggda
levande organismerna och hänföras till
växtriket. De bestå av en enda cell utan
kärna och äro begränsade utåt av en
membran 1. kapsel. Bakteriekroppen innehåller
ej det gröna växtfärgämnet klorofyll.
Storleken överskrider icke Viooo mm. Efter
formen uppdelas bakterierna i k o c k e r
(runda), baciller (stavformade), v i b r
i-o n e r, (kommaformade) och spiriller
(korkskruvformade). Bland kockerna
brukar man urskilja diplokocker (parvis
liggande), streptokocker, som bilda
kedjor och staphylokocker, som
ligga i druvklasliknande anordning. En del
arter äga förmåga att vid ogynnsamma
närings- eller temperaturförhållanden bilda
särskilt motståndskraftiga former s. k.
sporen Vissa bakterier äro utrustade
med rörelseorgan s. k. c i 1 i e r.
Bakterierna fortplanta sig på könlös väg genom
cellkroppens delning. Under gynnsamma
förhållanden kan denna delning försiggå
var 20—30 :e minut. Bakteriernas
fortplantningsförmåga är sålunda oerhörd. Överallt i
jorden, vattnet och luften förekomma b.
Endast de högsta luftlagren och luften över
de stora haven äro bakteriefria. En del b.,
de s. k. a n a e r o b a, kunna leva utan det
för övriga organismer oundgängliga syret.
a. Varbakterier (monokocker). b.
Rosbakterier (streptokocker). c. Gonokocker
(diplokocker). d. Mjältbrandsbakterier. e.
Stelkrampsbakterier. f. Difteribakterier.
g. Tuberkelbakterier. h. Tyfusbakterier.
i. Vanliga tarmbakterier, k.
Koleravi-brioner.
De av syre beroende b. kallas a e r o b a.
Alla bakterier äro känsliga för högre
temperaturgrader särskilt fuktig värme.
Kokande vatten dödar därför de flesta b. och
deras sporer på kort tid. Gentemot låga
temperaturer äro b. mindre känsliga, de
kunna därför förekomma men ej föröka sig
i t. ex. is. Bäst trivas och förökas
bakterierna vid en temperatur svarande ungefär
mot de varmblodiga djurens
kroppstemperatur + 35°–-1- 41°. Angående b:s oskad-
liggörande genom värme se
Pasteuri-s e r i n g och desinfektion. B. spela
en enorm roll i naturens hushållning.
Förruttnelse, d. v. s. äggviteämnenas i
djurkroppen m. m. nedbrytning till oorganiska
föreningar, som sedan kunna tillgodogöras
av växterna sker genom b.
ämnesomsättning. Mjölkens surnande, smörets
härsk-nande, sockrets jäsande till alkohol och
kolsyra sker genom b. verksamhet, i sista
fallet dock oftast genom de b. närstående
jästsvamparna. Vid gödselns
sönderdel-ning »brinning» och vid
garvningsproces-sen äro b. likaledes verksamma. Även för
kvävets kretslopp i naturen äro b. av
mycket stor betydelse, särsk. därigenom att
vissa b. äga förmågan att assimilera
luftens fria kväve (jfr Kvävebakterier
och Salpeterbakterier!) Slutligen
spela bakterierna en dominerande roll som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
