Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balkasj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Ballo’ptikon—Baltk a’sar.
534
tryck än i de annars vanliga ringarna
(högtrycksringarna), i allm. endast en
tredjedel till hälften sà stort. B.
åstadkomma särdeles mjuk och behaglig gång.
Ballo’ptikon (grek. ba’llein — kasta och
optiko’s = synlig). Projektionsapparat
som tillåter att kasta ljusbilder såväl med
genomlysning, som vid vanligt skioptikon
(diaskopbilder), som genom ljusets
reflektion mot en vanlig, ogenomskinlig bild på
papper eller kartong (episkop- 1.
epidia-skopbilder).
Ballote’ring (fsv. bölder, tysk, ball =
boll, kula). Hemlig omröstning med svarta
och vita kulor, vanlig redan under antiken,
numera bruklig endast vid inval i slutna
sällskap 1. föreningar.
BaTlplatz 1. Ballhausplatz. Ett
torg i Wien, där utrikesministeriet ligger,
vilket senare ofta benämnes B.
Balmers serie. En efter den schweiz.
matematikern J. J. Balmer uppkallad
matematisk formel, som anger sambandet
mellan våglängderna för de olika linjerna
i vätgasens spektrum, i synnerhet bekant
genom den betydelse den fått för H. A.
Bohrs teori. Om A är en konstant och i st. f.
m insättas alla hela tal fr. o. m. 3, så
erhållas alla de olika våglängderna ur
formeln:
m-—4.
Våglängden = A ––––-—
m2
BaTmont, Konstantin
Dmitrije-vitj, f. 1867. Rysk lyriker, den mest
formfulländade och produktiva av de s. k.
dekadenterna. Efter ryska revolutionen
slog sig B. ned i Paris.
Balneologi’ (lat. ba’lneum = bad och
grek. lo’gos = lära). Läran om badens
betydelse och användning inom läkekonsten.
Balneoterapi’ (lat. ba’lneum = bad och
grek. terape’ia = behandling). Behandling
av sjukdomar medels bad av olika slag.
BaTsam (grek. ba’lsamon).
Tjockflytande, hartsartade 1. oljiga ämnen, som
utsippra från barken av vissa, vanl.
tro
piska, träd antingen av sig själva 1. efter
barkens sårande. Av i handeln
förekommande b. märkas: tolubalsam,
peru-balsam och kanadabalsam.
Beteckningen b. användes även för en hel del
olika på konstgjord väg erhållna oljelika,
ofta med välluktande ämnen tillsatta
blandningar.
Balsame’ring. Ett tillvägagångssätt
varigenom man bevarar döda människo- och
djurkroppar fr. förruttnelse. B.-konsten
nådde i forntiden sin högsta fulländning
hos egypterna (se Mumie!), vilka
använde flera mycket kostsamma metoder
härför. Numera sker b. genom att i
blodkärlen inspruta en vätska innehållande
ämnen, som hindra förruttnelse. B. får enl.
sv. lag ske först 24 t. efter dödsfallet och
endast med läkares tillstånd.
BalsamPn. Se I m p a t i e n sl
BalsaTno. Se Cagliostro!
BaTsampoppel. Se Populus!
BaTsaträdet (Ochro’ma lago’pus). Ett till
fam. Bombaca’ceæ hörande träd, som växer
i Västindien och tropiska Syd-Amerika.
Veden är ovanligt lätt och användes därför
till flottar för flodtransporter.
Balsbergsgrottan. En i kritkalk bildad
grotta vid Balsberg (Fjälkestads socken) n.
om Kristianstad, best, av två salar, den
största omkr. 35 m. lång.
BaTta. Handelsstad i s. v. Ukraina,
huvudstad i sovjetrepubliken Moldau. 23 000
inv. (1926), de flesta judar.
Balta’dji, Muhammed, d. omkr. 1712.
Turk, storvesir på Karl XII:s tid, i
Turkiets och Sveriges gemensamma krig mot
tsar Peter den turk, härens
överbefälhavare vid Prut, där ryssarna omringades
men genom mutor lyckades komma undan
med en billig fred.
Baltak. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 1 042 inv. (1930).
Balten, Ode. Se Freudenthal!
Baltha’sar. En av »de tre vise männen».
Under 700-talet utbildades legenden, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
